Ingen tröst när det är höst!

Jag som skulle ställa in mig på en bra höst och så känner man sig trött och less innan löven ens har hunnit skifta färg! Känner verkligen för att bara tröstshoppa en härlig höstgarderob med massa stickat, stora tröjor, mjuka byxor, sockor, nya skor och sjalar i alla mönster och färger. För att inte tala om MÖSSOR!

En annan dröm är att renovera hela nedervåningen, då framför allt för att få in en kamin och en lattemaskin. Dessa två detaljer, tillsammans med en bra bok, skulle kunnna göra mina höstar så mycket trevligare.

...Men fattig som en dammråtta på sterillabbet blir det inget av med detta. Nä det är ju bara att tacka och ta emot när höstdepritionen kommer och smyger sig på en med sin negativa attityd. När jag blir rik ska jag ÄLSKA hösten. Då ska jag unna mig allt det där "lilla extra" för att ivet ska kännas underbart och härligt. Men nu.... nu är det bara att stå ut med hösten och hoppas mina nära står ut mig mig...

Inte blir det bättre av att sitta och vänta på pengar från försäkringskassan heller. Hade man inte höstångest innan så får man ångest bara av att se deras gröna logga. Vad är det sär för ställe igentligen. Hur länge ska man behöva vänta. Blir orolig varje gång att jag inte ska få pengar därifrån och 95% av gångerna infriar sig mina farhågor. Denna gång vet jag inte hur det går. De har utbetalning den 26, men samtidigt säger de att handläggningstiden är upp till 30 dagar (de fick mina papper 5 aug). ...om de fått alla uppgifter. För att kunna betala mina räkningar har jag ringt hela veckan. Hade förväntat mig lååång kötid men tji fick jag. Det var för många som ringde för att ens placera mig i kö... Var god ring senare! I torsdags skickade jag därför iväg ett mail med mina frågor men har inte fått svar!

Nej för att slippa ifrån allt det här grubblandet tog jag med mig barnen på eftermiddagen och begav mig ut på en skogspromenad. Jon, som har ont i benhinnorna efter lördagens fågeljakt, stannade hemma och skötte steken. Våra barn är så duktiga att gå i skogen. Kalle letade verkligen både högt och lågt efter svamparna ;)

Nu väntar i alla fall en härlig söndagsmiddag med älgstek och svampsås, med både gula kantareller och trattisar.

Något som gör mig lycklig i den dystra mörka hösten är i alla fall det här:

Våran lilla misse måste vara världens gosigaste. Han lägger barnen så de somnar, och myser själv med kurrmaskinen på högsta volym varje kväll. För övrigt sitter han just nu mellan mina armar på skrivbordet, kurrar (såklat) och tittar på mina fingrar när de slår på tangenterna :)

Nej nu blir det ett reduu (katten) redigt missemys!

Sol Jenny


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0