Kristaller i öronen!
Idag väntar en lååååång dag på jobbet. Känns lite tungt när man har en dag framför sig med jobb 10-20, speciellt när solen skiner och man vill vara hemma och fixa i trädgården. Å andra sidan är det tack vare dessa långdagar jag kan sluta 13 en gång i veckan så jag ska inte klaga. Det brukar också gå bra bara man kommer till jobbet och kommer igång, det är mest såhär innan man sitter hemma och gruvar sig. Idag vaknade jag dessutom med huvudvärk men det börjar släppa nu när jag fått i mig kaffe. Behövds det så kanske det blir en magnesyl koffein brus när jag kommer till salongen så ska jag nog vara "fit for fight"!
Yrseln jag berättade om innan har i alla fall gått över. Pär Gölén kom förbi för att hämta Cornelia (Ebbas kompis)efter barnkalaset i lördags. Eftersom han kör ambulans och är sjuksköterska passade jag på att fråga honom om han hade några teorier. Han berättade om kristalle man har i öronen som sköter balansen. Dessa kristaller kan hamna fel och många tappar då helt balansen. Han har flera gånger hämtat personer som fått lov att krypa fram fram till telefonen för att ringa på hjälp och det är inte heller ovanligt att de blir dåliga och spyr. Så dålig var ju inte jagmen jag frågade ändå vad man gör åt det. "Läkarna brukar bara vända och vrida på huvudet så kan de hoppa rätt igen", svarade Pär. Jon svingade så mig upp-och-ner och dinglade med mig fram och tillbaka, till Kalles stora glädje. "Titta jag gör klockan med mamma" sa Jon medan jag hängde där, skrikandes och livrädd att han skulle tappa mig. (Klockan var en "lek" Jon gjorde med barnen när de var små. Han höll dem i benen och lät de dingla fam och tillbaka som pendeln på en moraklocka.) Allt detta var på rent skoj... inte trodde vi att det direkt skulle bli bra, men vi roades i alla fall några minuter. Någon timme senare tyckte jag dock att yrseln blivit bättre och så fortsatte det. På söndagen när jag vaknade var allt som vanligt igen. Om det berodde på "klockan" eller ej vet jag inte men det var i alla fall då det vände....
Sol Jenny
Yrseln jag berättade om innan har i alla fall gått över. Pär Gölén kom förbi för att hämta Cornelia (Ebbas kompis)efter barnkalaset i lördags. Eftersom han kör ambulans och är sjuksköterska passade jag på att fråga honom om han hade några teorier. Han berättade om kristalle man har i öronen som sköter balansen. Dessa kristaller kan hamna fel och många tappar då helt balansen. Han har flera gånger hämtat personer som fått lov att krypa fram fram till telefonen för att ringa på hjälp och det är inte heller ovanligt att de blir dåliga och spyr. Så dålig var ju inte jagmen jag frågade ändå vad man gör åt det. "Läkarna brukar bara vända och vrida på huvudet så kan de hoppa rätt igen", svarade Pär. Jon svingade så mig upp-och-ner och dinglade med mig fram och tillbaka, till Kalles stora glädje. "Titta jag gör klockan med mamma" sa Jon medan jag hängde där, skrikandes och livrädd att han skulle tappa mig. (Klockan var en "lek" Jon gjorde med barnen när de var små. Han höll dem i benen och lät de dingla fam och tillbaka som pendeln på en moraklocka.) Allt detta var på rent skoj... inte trodde vi att det direkt skulle bli bra, men vi roades i alla fall några minuter. Någon timme senare tyckte jag dock att yrseln blivit bättre och så fortsatte det. På söndagen när jag vaknade var allt som vanligt igen. Om det berodde på "klockan" eller ej vet jag inte men det var i alla fall då det vände....
Sol Jenny
Kommentarer
Postat av: Emelie
Fränt att det verkar ha funkat med klockan! :) Skönt också att slippa yrsel, skitjobbigt är det ju att vingla fram!
Syns på torsdag!
Postat av: Anonym
Hit med kristallerna vet ja! ha ha, nej men det är skönt att du tillbaka på banan igen, blev lite orolig där ett tag!
Trackback
