sollivet

Jag älskar min familj, mina vänner och mitt jobb. Jag är frisk och bortskämd med kärlek och annat som gör livet värt att leva. Jag har ett bra hem, en snygg bil, underbara barn, snäll sambo och skrattar mycket. När man har allt detta ska man vara nöjd, mer än nöjd. Men ändå känner jag mig mest stressad, trött, grinig och otillräcklig. Varför gnäller jag på de jag älskar, istället för att rosa??? Varför sakanar jag det jag inte har, istället för att glädjas åt det jag har???? Vaför kräver jag mer och mer och mer, istället för att lägga ner??? Varför glädjer jag minte bara åt sommaren som jag älskar, istället för att gnälla på allt regn??? Vafrö klagar jag på min dåliga motion, istället för att ge mig ut och springa????

Och allt detta kan bara jag själv göra något åt, och det ger mig bara ännu värre samvete.
FY MIG!

Skulle behöva lite adrenalin... eller något!

Kanske göra ett SKYJUMP: slänga sig ut från en byggnad ( i Las Vegas finns ett från 108:e våningen) utan vare sig gummiband eller fallskärm, tan med en vajer som stoppar dig från att slå i marken....

Men det kanske ändå är för likt de fallskärmshopp jag redan klarat av


 Eller kanske jag skulle slänga mig ner i havet och simma med hajar

Men havets djup har jag också utforskat!

Forsränning!

JA, forsränning hade varit kul...

Eller få reta sambon efter några varv med den här:


Eller åtminstonde den här:



Faste det blir nog bara den här:


Hummmm... Drömma går ju, så jag beger mig till sängen och mina sötnosar till juveler som ligger där och väntar.




Sov sött

Sol Jenny