Man blir som man umgås... Hoppas det!
Sitter är och tänker på det här med förebilder. Kändisar får ju "alltid" stämpeln att de är/ska vara förebilder, och så klart helst bra förebilder, för andra inte minst för ungdomar. Men när man tänker till är det väl igentligen de som finns närmare som är de verkliga förebilderna. Det är väl vår uppgift som föräldrar att vara bra förebilder för våra barn... är vi det är jag säker på att de väljer bra personer även i kändisvärlden som förebilder.
...Å där ville inte datorn samarbeta längre så jag fick inte till fler bilder :( Så många vänner jag inte hann få med här men istället för att köra "ingen nämd ingen glömd" Tar jag med några men det finns många fler.....
När det kommer till ormar är dock JAG "strået vassare" ;)
Vi måste nog alla hitta våra förebilder, var ska vi annars få inspirationen att utvecklas och bli "lite" bättre ifrån. Och om vi slutar strävan att hela tiden bli bättre (självklart på en sund nivå) har vi inte då tappat självinsikten helt. För VEM är perfekt??? Inte jag i alla fall, långt ifrån. Men om vi hela tiden gör vårt bästa, försöker och strävar mot att bli om så bara "lite" bättre... det är då vi kan komma långt.
Jag har många förebilder i mitt liv. Sanningen är nog den att de flesta jag lärt känna på sätt och vis är förebilder, människor som format mig till den jag är, även om en del har tagit större del än andra. Jag har funderat lite på vilka mina förebilder har varit/är genom livet. Här är några.... och det finns så klart fler lika betydelsefulla, i vissa fall kanske ännu större förebilder, men ändå här är några.
KÄRLEK
Kärlek, äkta kärlek på alla sätt och vis. Mormor och Morfar har alltid varit mina förebilder då det gäller kärleken. I dessa människor finna mer kärlek än vad som ryms i hela universum.
MAMMA och SYSTER
Tänk om jag kunde vara lite mer som min mamma som mamma. Jag gör mitt bästa och hoppas mina barn får känna vad jag känner för min mamma ...se bara va bra hon lyckats med mig ;) ha ha. För att inte tala om min syster. Vänner väljer man men en syster får man. Hade jag inte fått min syster till syster hade hon stått högst upp på listan bland de vänner jag valt. Nu har jag sån tur att inte heller hon har något val.... SHE IS STUCK WITH ME. ;)
JORDNÄRA OCH LUGN
Pappa. Han är lugnet. Kan inte komma på många gånger jag sett honom arg. Han säger att han ryter till ibland, men det tror jag inte. Det är nog mer en "Mowgi"-variant i så fall och inte som en "jätte-bamsing till björn" Ser jag någon som kanleva på vad naturen har att ge så ser jag pappa. Han skulle kunna ringa en sen kväll och tala om att han sitter på fjället med sin hund och ska sova under öppen himmel.... det är helt normalt! När jag saknar pappa går jag till skogen, för i naturen finns lugnet som han ger. Han tar aldrig den enkla, bekväma vägen.... varför slå i en spig när man kan tillverka en träplugg och slå ihop två brädbitar med???? Noggrannheten och hjälpsamheten själv!
VÄNSKAP
...Å där ville inte datorn samarbeta längre så jag fick inte till fler bilder :( Så många vänner jag inte hann få med här men istället för att köra "ingen nämd ingen glömd" Tar jag med några men det finns många fler.....Å vad vore livet utan vänner??? ...så tomt. Tack alla för att ni finns och lärt mig så mycket.
JOBB
Jag har haft många förebilder genom åren då det kommer till jobb, men eftersom jag är där jag är idag konsentrerar jag mig på dagens yrke. Anna och Tom har varit till stor hjälp och inspirerat mig under de här åren, förutom grymma frisörer är de även härliga människor.
När det kommer till ormar är dock JAG "strået vassare" ;)Nu slår sovklockan så det får räcka med förebilder för denna gång.
Sov gott och tjingeling
/Sol Jenny
Från nu och in i framtiden.... med återblick!
Ja det har runnit en del vatten under broarna sedan jag skrev sist. Mycket har förändrats och vårt liv kommer från och med nu se lite annorlunda ut, det är underbart! Så många år som jag kämpat mot arbetslöshet, kämpat för att få en inkomst, hoppat mellan jobb som lokalvårdare, butiksbiträden i olika affärer, varit ringvikarie inom skola och barnomsorg, ibland lyckats få långvikariat som klassföreståndare och personlig assaistent till barn med särskilda behov, hoppat in som journalist på MT, tagit ströjobb men aldrig varit något! Den som aldrig varit arbetslös någon längre tid och aldrig haft någon utbildning vet nog inte hur det känns att inte vara något. Det är en sak att gå arbetslös en tid men ha en grund att stå på (utbildning). Det är sjukt hur ofta man frågar människor "vad är du?" Jag har varit "INGENTING". Till slut gav jag nästan upp och trodde jag skulle förbli "INGENTING" resten av livet....
*
En dag vände det. Ett litet telefonsamtal förändrade allt. Ett frö började gro... fick näring och växte. Från ingenting började det faktiskt bli något av mig :) Många har imponerats av hur jag orkade pendla varje dag fram och tillbaka till Falun i ett helt år (...och lite till). För mig var det det bästa året på mycket länge. Jag var ju på väg, på väg att bli någon! Sista halvåret har varit kämpigt, visst det har det. Men jag är så stolt. Jag ÄR något. JAG ÄR FRISÖR!
*
När jag ser tillbaka på dessa tre år kan jag inte låta bli att le. Det har gett mig så mycket mer än en utbildning. Jag har fått möta så många underbara människor, fått nya vänner och öppnat dörrar som så länge varit låsta med dubbla kedjor och inbrottslarm. Det har öppnats upp en hel värld... de har bokstavligen tagit mig runt hela världen. Tänk bara att jag fått åka ända till Melbourne i Australien för att där representera min skola under frisörtävlingar. Stolt kunde jag komma hem med 2 bronsmedaljer i bagaget och oändliga minnen och möten i ryggsäcken.
*
Efter några månader av stress inför gesällen, mycket som hänt runt oss och därmed bristande ork och inspiration att ta mig för med saker, börjar jag så smått komma igen. Jag prioriterar tiden med mina barn. De har åsidosatts mer än jag önskat och jag har inte riktigt varit den mamman jag önskat att jag var för mina barn. Har längtat tillbaka till de små sakerna vi kan göra tillsammans och det har blivit bättre. Vi har bakat, läst högt ur böcker, spelat spel... ja gjort saker tillsammans. Det är så underbart. För flera månader sedan bestämde jag att just detta skulle bli mitt nyårslöfte, få mer kvalitetstid med mina barn, och jag har redan börjat. Jag hoppas även några andra nyårslöften kommer infrias under året, så mycket annat som jag gömt undan från "må bra" listan på grund av bristande ekonomi och möjligheter. Sakta men säkert håller jag på och fylla min lista igen... långt ifrån alla punkter kommer jag kunna checka av det kommande året men det är en start. Det mesta har med relationer till människor att göra... så många vänner jag vill umgås med och besöka. Kanske kommer några förbli en dröm, men lyckas jag få till en enda liten tripp är det helt klart UNDERBART!
*
<3 INGET I VÄRLDEN ÄR MER VÄRDEFULLT FÖR MIG ÄN DESSA 2 DIAMANTER <3
*
*
