Shopping med topping

Vet ni vad det här är?????

...Det är något jag måste ta tag i innan Jon kommer hem. Blev tagen av shoppingdjävulen i veckan... he he he he!!!
Den här högen är dock för under 1000-lappen och då är det ett par jeans för 500 kr där, med andra ord ganska bra köp om jag får säga det själv. För "normala" tjejer (ja ja, kvinnor/tanter) i min ålder är det kankske inte något konstigt att shoppa lös någon gång i månaden. Jag är dock inte så van med det... vilket dock beror på att pengarna inte brukar finnas. (Jag tycker nog det är minst lika roligt som alla andra)

Hur som haver är jag ganska nöjd med den här högen. Fast det hände något. Mitt i min shopping kom den lilla kreativa djävulen i mig fram och övertalade mig att köpa en klänning. Den var inte bara billig.... den var trasig också, fast riktigt cool. Och den lilla djävulen var envis.
-"Den klänningen MÅSTE med oss hem" 
I bilen på väg mot Orsa kom en ny liten försynt röst upp inom mig. Ni vet den där lilla förståndiga (ja den är liten). Rösten viskar lite försiktigt:
-"När hade du tänkt att du skulle få tillfälle att använda klänningen, även om du lyckas laga den???"

Var F*N var den rösten när jag slängde fram kontokortet?????

Nu hänger kläningen i alla fall här på en galge och väntar på att bli lagad... och använd!

Cocktailparty på G någon??????

Sol Jenny

Full vecka... full i helgen

Det har inte skrivits mycket den här veckan.... nu igen. Fy skäms på mig.

Får som vanligt skylla på att jag har haft fullt upp och att tiden runnit iväg. Skolveckorna går otroligt fort. Ingen av oss i klassen kan nog riktigt fatta att vi redan gått en fjärdedel av tiden (jag kommer dock att gå längre eftersom arbetsförmedlingen kräver det, men ändå). I måndags hade vi egen hårvård, vilket innebär att vi får fixa till oss själva. Det är verkligen olika grad av förvandling, men alltid mysiga dagar. Jag passade på att få utväxten färgad. Annars har vi fortsatt med färgningar och färglära, haft klippteknik och tränat yoga... :)
Tisdagskvällen stannade jag kvar för att gå på Wellavisning. Fast vi har börjat gå igenom färgkoderna så är det fortfarande svårt att riktigt hänga med. Att vi får vara med på dessa visningar tycker jag däremot är otroligt bra. Även om en visning är "sådär", är det alltid något man bär med sig därifrån. Natten tillbringade jag hos morbror Nisse och Maire i Torsång. När jag klev innanför dörren stod bordet dukat med smörgåsar, kex och ost... och vin. Man blir alltid behandlad som mobbos lilla prinsessa när man kommer dit, en känsla som jag aldrig tröttnar på oavsett hur gammal jag blir.

Idag har Jon åkt upp på skogen med arbetskompisarna. Jag och barnen har hjälps åt med maten och haft det riktigt mysigt. Även om jag saknar Jon när han är borta så älskar jag de här kvällarna när jag och barnen får vara tillsammans, ensamma. Kalle blir så stor, han är ju liksom mannen i huset då. Det betyder självklart även att han sover bredvid mig i dubbelsängen på natten....

Nu lär jag packa, plocka och börja förbereda helgens tjejkväll. Det ska bli så skoj :)

Sol Jenny

Hur tänkte han nu..????

Nu ska jag göra ett inlägg som kommer att låta som rena gnället... och det kanske är just vad det är. Men jag furundras alltid av detta fenomen. Fenomenet män (läs pojkar).

Nästa helg ska min kära sambo till skogen med arbetskompisarna. Fine. Jag har ju beslutat att ha tjejmiddag här hemma. Detta kräver dock att jag får barnvakt, vilket säkert inte blir något problem. Min irritation ligger i att barnens far slänger  ur sig kommentaren: "Men annars gör det väl inget om barnen ligger uppe och sover"
Visst det var säkert med all välmening och som ett sätt att middagen skulle kunna ordnas även om barnvaktsbiten inte löser sig. Men jag irriterar mig. Har vi en träff en gång i kvartalet så ska jag väl inte behöva tänka på och ta hänsyn till barnen. Hur avslappnat blir det då????? Det kanske inte gör något att barnen ligger och sover i någon säng i stugan på skogen heller??? Varför kommer det alternativet ALDRIG upp????? När männen (återigen pojkarna) ska göra något, åka någonstans eller umgås så passar det inte att dra barnen med sig.
"Ska jag ha barnen med mig kan jag ändå inte fiska så då kan jag lika gärna vara hemma."
"Jag kan väl inte ta med barnen till stugan när vi ska dit, man vet aldrig vilka turer det blir. "
"Hade det bara varit jag så hade det gått bra, men nu är vi ju ett helt gäng och ingen annan har barnen med"

Nu är vi fyra tjejer som ska träffas... och nej, jag vet faktiskt inte heller vilka turer det blir, och ingen annan har barnen med sig så utan barnvakt kan jag lika gärna skita i det!

Nu ska jag gå och mysa med världens bästa kille, mina barns far och världens bästa sambo.
Jag älskar honom
Sol Jenny

i vänners närvaro är frånvaro OK.

Det blev till slut två dagar hemma från skolan, torsdag och fredag. Ebba spydde i och för sig "bara" en gång, i onsdags kväll, men på natten hade hon feber och en dag extra hemma kändes som behövligt. Eftersom vi varit förkylda, sjuka, konstant här hemma sedan nyår men de senaste veckorna börjat återhämta oss, vågade jag inte heller chansa. Bättre vara hemma och bli FRISK. Även jag själv behövde verkligen dessan dagar "off". Man känner inte efter hur slut man är när det går i ett och allt är kul, men ibland behöver man stanna upp.

Förutom att jag och barnen fick mer tid tillsammans igen, så kunde vi göra ett besök hos mormor, gammelalice, i fredags. Det jobbigaste med att vara i Falun hela dagarna är att det aldrig blir tid över att hälsa på sina nära och kära. Därför kändes det så bra att göra en tripp i fredags.

Kvällen spenderade vi hemma med tacosbuffé tillsammans med Jenny och Janne, dessutom hade vi Selma och Felicia här. Stor familj, I like :)
Senare fylldes huset med ännu mer folk, Micke, Mona, christer, Kattis, Kolan, och Carlsson. Så himla roligt och trevligt.

Även under lördagen har jag lyckats pricka in välbehövligt socialt umgänge. Kalle och Maja var bjuda på kalas på Leklandet och under tiden åkte jag, Ebba, Sara, Leo och Erik in till Mora och fikade. Länge sedan jag hade en lördag med syster så där. Men nästa helg verkar det bli av igen, hoppas jag i alla fall. Jon drar upp på skogen med arbetskompisarna så jag tänkte passa på att bjuda hem Sara, Malin och Ulle till våran "kvartala" tjejkväll. Vi säger alltid att vi måste ses oftare, men tiden räcker aldrig till. Därför har vi beslutat att försöka träffas en gång i kvartalet. Det började med att Ulle bjöd hem oss i höstas och till Jul var vi hos Malin. Det är alltså min eller Saras tur nu i Mars... så jag tar på mig det. Enda problemet är nu bara att fixa barnvakt, vilket jag hoppas ordnar sig.

Sol Jenny

Första frånvarodagen

Idag är jag hemma från skolan, för första gången. Anledningen är att Ebba blivit sjuk och eftersom Jon går på jouren idag skulle det vara extremt kostsamt för våran ekonomi ifall han hade varit hemma. Dessutom tror, eller åtminstonde hoppas jag, att det inte är någon större katastrof om jag missar dagens lektion. Ytterligare en anledning till att jag tog på mig dagens VAB är att jag själv känner mig ganska slut. Igår gick jag sista timmarna på skolan med huvudvärk och jag känner mig fortfarande tung i huvudet. Det här är dock ett dilemma som jag brottas med. Jag ska alltid vara så himla duktig och inte missa en enda dag. Spelar ingen roll hur jag mår så ska jag fixa allt. Jag var den enda som stannade kvar i skolan för att vara med på säljkursen, jag var en av fyra som gick på visningen och då bor de flesta, utom jag, i Falun.  Hade t.o.m. ångest för jag begärde ledigt EN dag när vi ska iväg och fira svärmors 60 årsdag. Varför är det så???? Får ta och skärpa mig :)

Sol Jenny

Snö, snö så kul när det är tö!!!

Jag tror den här frisörutbildningen håller på att gå mig åt huvudet. Jag vet att flera av tjejerna i klassen, liksom jag, numera tittar på frisyrer och funderar om det kan vara lika längder eller ökade längder. Kanske en gradering i nacken och till det en helform (detta är de 4 klippsätten som finns). Men idag kom jag på mig själv att klia katten på huvudet medan jag funderade på om hon (d.v.s. katten) inte har lika längder på huvudet som sedan övergår till ökade längder ner över nacken...

Om det inte är skolan så kanske det är all lek i snön som gjort mig knäppt. Jag har haft en toppendag med mina barn idag. Eftersom vi slutade tidigare än normalt åkte jag och hämtade barnen på dagis (vilkett vi ändå inte skulle ha gjort eftersom Milka glömt berätta att våran förkortade dag åter blivit förlängd. Men eftersom de flesta planerat annat idag fick vi sluta 12.30 som hon sagt). Väl hemma klädde jag och barnen på oss och begav oss ut i tösnön för att bygga. Finns det något roligare. Jag blir som barn på nytt och kan bara inte sluta. Först blev det en snögubbe, som tur var hade jag köpt morötter idag och Kalle hittade en gammal trasig hink till hatt. Men snögubben var lite ensam så han fick även en snöhund. När Ebba kom på att hon skulle rida på hunden byggde vi en stor snöhäst som bättre passade att sitta på. Här hade jag fått upp ångan och vips rullade jag och Kalle snöbollar till höger och vänster som vi fogade samman till en jättelik snöborg. Plötsligt stod Jon på gården och undrade varför middagen inte var färdig...


Sol Jenny

Vasaloppshelgen

I lördags gick ju, som jag tidigare påannonserade, barnvasaloppet av stapeln. Jag är mäkta stolt över mins små juvelers prestation i skidspåret. Kalle gav sig iväg för tredje gången, men den här vändan gick det rejält fort. Jon fick springa som en dåre för att hinna med bort till målet och Gustav Vasa (dvs min kära morbror) hann inte ens med att se honom. Lite mer träning och så är det dags för "riktiga" skidtävlingar för den pojken. Ebba hade jag inga större förväntningar på. Jag tänkte mest åker hon så åker hon, men vägrar hon är det väl bara att gå ur. Vid start stod en skylt med rekomendatiner från 3 år. Ebba har ju inte fyllt 3 år än, men för det första fattas det bara 3 månader och så är hon envisare än de flesta i hennes ålder, tro mig. Bortsett från backen vid Zornmuseét knatade hon också på hela vägen in i mål. Visst fanns det stunder då hon tappade "spåret" och lockades av annat i hennes omgivning. 
- "Mamma, titta en helikopter!"
- " Mamma där är en hund!"
Men på något sätt lyckades hon komma tillbaka till skidåkningen. De sista 200-300 meterna hade hon dessutom sällskap av Gustav Vasa, vilket förevigades av en rad av åskådare efter upploppet. 

"Yngst och äldst" Sol Ebba Wilander och Gustav Vasa (Nisse Nyström) på upploppet.

Lördagskvällen bjöd vi in oss själva till Malin och Kratzen tillsammans med Pär och Angelika. Vi hade så roligt. Kul att umgås med lite folk som man inte brukar umgås med, speciellt när det är så trevliga. Hoppas verkligen att det blir fler gånger. Eller det vore dumt om det inte blir det. För det första för att vi bor så nära varandra och för det andra för att vi har barn i samma åldrar. Tror jag får ta och planera in en middag och bjuda hit dem :)
Jon gjorde allt för att roa. här spelas det "luftsaxofon" ( det blev även "luft stå-bas" "luftmunspel", "luftpiano" mm).
Därefter bjöd han upp till dans.
Men när klockan började närma sig 3 tyckte vi det var dags att promenera hemåt.

Sol Jenny


Skidungar... framtidens skidkungar??

Idag ska barnen vara med och tävla. Skidorna står vallade på bron och det är dags att få på dem superuderställen. För Kalle är det tredje gången han åker detta "barnens vasalopp" från Mora camping och in under riktiga vasaloppsmålet. För Ebba blir det dock första gången. Hur det går för dem, och om Ebba i huvud taget kommer iväg, får ni läsa om senare kan jag lova.

I går kväll var vi i alla fall iväg till elljusspåret på berget här i Orsa och tränade. Kalle skidade glatt runt spåret tills han kom till en backe. Där tappade han skidan OCH pjäxan och blev liggande mitt i uppförslutet, skrickandes på sin mamma. Jag, som gick troget bredvid Ebba ett par hundra meter efter, fick Lämna Ebba och kuta till Kalle för undräddning. På med skidan och sedan kuta snabbt tillbaka till Ebba. Hon var ju så pass långt efter att hon inte syntes när jag var hos Kalle. Jag var en mycket nervös mamma innan jag åter kom till Ebba och så att hon bara hade fortsatt framåt i spåret med glatt humör. Nästa gång ska jag nog se till att hanågon mer med mig så man slipper lämna någon av dem, eller åtminstone ha egna skidor så det går snabbt att åka imellan.

Nu väntar spåret på oss.

Kram
Sol Jenny

Utkast: Idag har ...

Idag har det varit lite av en "skitdag".
Det var skit att vara trött hela dagen
Det var skitdrygt att få genomgång av permanentvätskor, ok nyttigt och bra... men skitdrygt.
Det var skitigt på vägarna, varpå bilen blivit ännu skitigare.
Barnen kom hem från dagis med en massa skitiga kläder.

...Men en lastbil, eller kanske han som körde den var riktigt skitrolig!

På baksidan hade det skrivits i skiten: "I wish my  wife was this dirty"
Ha ha ha ha...  Roligast idag :)
(till och med min humor har varit skitdålig idag).

Nu ska jag dock iväg och renas, få syndernas förlåtelse, och ta nattvard med mina kära systrar.
Det är verkligen inte skit att få en vinkväll med Sara och Maria en helt vanlig torsdag... NICE!

Sol Jenny

PS. Jag söker fortfarande en permanentmodell (kostnad 150 kr) och en färgmodell (cirka 150 kr), så om någon är ledig och villig är det bara att hojta till :)

Victoria Westling

Oj... jag som tänkte att det bara var i år jag skulle slippa ifrån bröllop med mitt argument... Men så visar det sig att det först blir år 2010 som Kronprinsessan får sin Prins. Alltså kan jag inte gifta mig nästa år heller :)
Det där med att Kronprinsessan ska gifta sig. Jag har funderat lite på det idag. Vad kommer dom att ta för efternamn. När monarker ska göra något så ska det ju vara så himla traditionellt. Detta borde ju innebära att paret borde ta namnet Westling!!! "Drottning Victoria Westling" :)

Känner att det kommer bli mer Bröllopstankar här framöver.... Undra vem som får sitta bredvid svärmor på Victorias bröllop. (ja Anna.... Det blir nog DU som sitter bredvid svärmor på mitt bröllop. Har ni tur ser ni oss vis en datalänk he he he.)

Nu blir det fika, efterlyst och sängen!

Sol Jenny

Då blir det inget i år helller... bara så ni vet!

Inget bröllop för mig.... Man kan ju inte gå och gifta sig samtidigt som självaste kronprinsessan. Jag vill ju att den dag jag gifter mig ska det vara något unikt och extra, och hur "extra" kan det bli i skuggan av Victoria och Daniel???
Vi som riktigt var på G den här gången... SUCK!!

Inte då... men det lät ju bra eller hur ;)

Hur som haver tycker jag det ska bli lite spännande att följa bröllopsplaneringen (som det säkert kommer att skrivas om) och allt som har med det att göra fram till den stora dagen. Undra när inbjudningskortet dimper ner i lådan?? För det gör det väl?? Jag menar Daniel, en man av folket, så då borde folket få komma, eller??? Dessutom har jag ju börjat träna på gym nu så någorlunda platser borde man väl få. Tror ni dom har placeringskort i kyrkan, det tror jag att jag ska ha. Den som inte är snäll placerar jag bredvid svärmor.


Visst är dom snygga ihop!!!

Sol Jenny

snö snö snö, tids nog får vi tö!!

I vanliga fall är jag inget stor fan av den mörka kalla delen av året. Hatar höstens rusk och regn, hatar november med mörka kalla dagar, hatar januaris svinkalla väder, börjar kanske tycka det är ok framåt mars... men då för att snön börjar smälta och det blir ljusare. I år ät det inte så. Folk omkring mig pratar om det här härliga snöfallet vi hade i helgen. Fast det låter mer: "Nu får det väl ändå räcka". "jag vill ha vår". PESSIMISTER!!! 
-Hallå!!! Det är ju UNDERBART :)
Fast jag låg med trött huvud i söndags efter kalaset så njöt jag av att se de stora härliga flingorna dala mot marken. Efter lunch hämtade vi hem barnen som stormförtjusta tillbringade en lång stund ute på gården. I vanliga fall tycker jag vi kan ha vinter tills vasaloppet är över, nu hoppas jag vi får ha snön kvar några veckor till.
 
"let it snow, let it snow, let it snow..."

Vi har gått 4 veckor i skolan nu. Tiden bara rusar iväg, men det är väl så att den går fort när man har roligt. I fredags slutade dock en av mina klasskompisar. Eller igentligen slutade hon inte utan flyttade till skolan i Bromma. Emelie var själv i sin klass och fick därför börja med oss. Nu har det börjat en ny grupp i Bromma och Emelie har hoppat med där. Själv tycker jag det var lite synd för Emelie är verkligen en toppentjej.
I skolan har vi precis börjat med färg, vilket även har betytt att det nu börjar bli allt mer teori på schemat. Jag känner dock att det är på tiden vi får lite mer faktakunskaper så det gör inte så mycket. Eller jag har faktiskt sett fram emot det. Jag gillar ju inte att bara göra saker utan att förstå varför! Nu vet jag vad permanentvätskan gör, rent kemiskt. (eller jag börjar i alla fall förstå...)

För övrigt är det inte drygt att pendla, bara så ni vet. Det enda jag saknar är att det blir mindre tid med mina barn. Jag saknar verkligen dom när jag är borta. Men samtidigt vet jag ju att det bara är ett år, sen blir det bättre. Dessutom har jag helgerna och jag ser dom ju i stort sett varje dag i alla fall.

Nu måste jag ladda för morgondagen

Sol Jenny

Helgens bravader

Så var helgen över. Jag tycker det både är skönt och tråkigt. Skönt därför att det har varit ganska fullt upp och nu ska jag bara mysa till det i soffan med lite kvällsfika, innan jag kryper ner i sängen och inväntar en ny spännande vecka. Men tråkigt därför att jag hade velat ha en heldag med mina barn, lekt i snön, åkt på badhuset eller kanske bakat. Dessutom har vi sjukt mycket vardagssysslor vi ligger efter med och som vi borde göra något åt. Men nu är det som det är och det är bara att se det possitiva.

Efter fredagens insident med en släng av magsjuka för Kalles del har helgen däremot varit toppen. I lördags var det dags för Roines 40-års kalas på Sollerön. Fast vi inte var så många, typ 12 st, hade vi sjukt roligt. Det bjöds på både mat och dryck och därefter rockades det loss på både golv och bord, både med och utan kläder...

Bjuder lite på mig själv genom att lägga ut en bild. Är man som jag, icke rökare, får man hitta andra användningsområden för de små cancerpinnarna!






Sol Jenny


Sjukt dålig på att blogga, sjukt dålig!

Fy va kass jag har varit på att uppdatera. Anledningarna är många... men kanske mest att jag inte orkat. Dagarna bara rinner iväg när jag går i skolan, och väl hemma vill jag ju vara med familj samtidigt som det är tusen saker som ska fixas och donas. Som inte det var nog har vi fortfarande ingen spis att laga mat på. I går våldsgästade vi Micke och Mona så dom fick bjussa på mat. Idag hade vi snikat in oss hos Anna och Mange på middag... men fick lov att lämna huset innan maten ens kommit i ugnen. Anledningen var att Kalle blev lös i magen och en halvtimme senare la han av en riktig fontänspya på köksgolvet. Jag som precis sagt hejdå till min envisa förkylning, tog nässpray sista gången i onsdags (har gått förkyld sedan nyår). Jag blir tokig. Jag brukar i och för sig klara mig från magsjuka ibland (peppar peppar) men det är nog drygt att torka, tvätta och vaka över ungarna.

Det är väl lika bra att ta sig an vattkopporna också då nu när vi ändå är på G.

Lika bra att krypa i säng. Vi får allt se hur det blir med 40-års kalas i morgon (jag som läääängtat).

Kram på mig
Sol Jenny

fredag den 13:e... förföljer

I fredags var det fredagen den 13:e... med tanke på att vi var på praktik och sedan skulle ut på vägarna hade det kunnat sluta hur som helst, och dagen började precis som väntat. Jag och Anna klev in genom dörren på salongen och möttes av en översvämmad kaffebryggare. Kaffe hade runnit ner på golvet och dagen fick inledas med golvtorkning. Därefter flöt det dock på bra och även om jag fick krypa till sängs tidigt, på grund av en hemsk huvudvärk, trodde jag att otursdagen varit ganska mild...

När vi kom hem ifrån fjällen igår visade det sig dock att oturen drabbat oss... fast här hemma. En huvudsäkring hade gått ute i elskåpet och den enda lampa som gav något ifrån sig var ljusslingan på trappen som pulserade fram ett svagt ljus. Strömlöst innebär även "värmelöst", eftersom värmepumpen lagt av. Vi som åkt raka vägen ner på Orsa och köpt med oss en familjepizza fick avnjuta middagen med 15 värmeljus och i 12 graders värme (vi hade i alla fall plusgrader). Jon bytte så klart proppen och när det var dags att sova hade temperaturen nått behaglig nivå. I morse vaknade vi dock åter upp i ett nerkylt hus. Säkringen hade åter löst ut och det var, om möjligt, ännu kallare nere än dagen innan. Iväg kom vi i alla fall till såväl, jobb som dagis och skola.

Idag fick jag skjuts med Micke till Falun. På vägen hem ringde Jon. Säkringen hade gått, inne den här gången. När han bytte den inne, gick den ute. Till slut upptäckte Jon en kabel som smält i värmepumpen och efter lite mekande fick han det att funka. Jag drog en lättnadens suck... men bara ett litet tag tills Jon ringde upp igen. När han skulle laga mat visade det sig att hällen var kaputt. Hur kan en häll bara sluta fungera, när man inte ens varit hemma och använt den. Dessutom är den inte ens 2 år gammal. PISS!!! När jag kom hem hade dock Jon fått till klyftpotatis och fläskkaréer, allt tillagat i ugnen. Till det blev det kall sås. Gott i och för sig.... men irriterande att vara utan spis. Man fattar inte hur bra den är förren man blir utan. Nu har Jon och barnen bjudit in sig på middag hos svärmor i morgon, själv blir jag kvar i Falun.

Våran hell kan "go to hell".

Nej, tänk va mycket bättre vi hade det i helgen!!
 

Sol Jenny

Alla Hjärtans dag... i fjällen!

Hemma... men jag hade gärna varit borta läääängre.


Se hela bilden
I helgen var det alla hjärtans dag. Då förväntar sig många presenter, choklad, gulligull... osv. Inte jag. För det första för att min pojkvän inte är sån. En sån som köper blommer alltså. Jag älskar blommor, och blir superglad när jag får, men jag kräver inga. Det kan ju lika gärna vara jag som köper... eller hur?! Men årets alla hjärtans dag har varit BÄST. Vi tillbringade helgen, och även lördagens "högtid", i fjällen. På morgonen begav vi oss ut i det härliga vintervädret och åkte skoter, tog en lunch i värdshuset i Fjätervålen och avslutade dagen med en härlig middag i stiugan tillsammans med goda vänner. Vad mer kan man begära. När det kommer till alla hjärtans dagpresenter fick jag en öl av Micke Nämd när vi åt lunch, tack Micke. Dessutom fick jag ett litet chokladhjärta i rött foliepapper. Inte heller denna gång var det från Jon utan av Mona, tack Mona :)
Jag såg däremot till att uppvakta min darling, med en reseplattång! Är inte det vad alla pojkar vill ha... ;)

Bjuder här på en rad bilder från denna underbara helg... se och njut :)
   
Det var inte dåligt seg datorn var. Blir kanske fer bilder en annan dag.

Mormor är bäst

Jag hade ju sett fram emot yoga idag. Det blev ingen yoga, för min del...

Hela natten har jag bråkat med en ihärdig hosta och i morse hade jag ont i hela bröstkorgen. Att sticka iväg och träna var inte att tänka på, men till skolan lyckades jag ta mig i alla fall. Dagen började jag dock med frukost hos mormor. Det var så länge sedan jag såg henne. Alltid lika mysigt att komma hem till mormor. Där mår man bra, där kan man bara vara. Man känner i hela kroppen att man är älskad utan att man gör annat än bara är. Rena medicinen för själen.

I skolan har vi som vanligt haft städning, klassråd och på eftermiddagen har vi klippt graderingar. Det går bra, fast klippning är ändå det som känns mest nervöst. En färgning kan man göra om och då kan man dessutom fråga sig till rätta hela tiden. När det gäller klippning är det annorlunda. När man klippt så är det liksom klippt!

Ser fram emot att ha två praktikdagar nu. Våra lärare har förvarnat oss att det kanske inte finns så mycket vi får göra det här dagarna. Men har vi tur kan vi kanske få hjälpa till med att tvätta hår.. Det gäller tydligen inte mig. I morgon klockan 9 har jag en kundklippning och på eftermiddagen en färgning :)
Även om det gäller kompisar så ska det bli både kul , spännande och lite nervöst... (AAAaaaahhh)

Nu ska jag dock bara vila resten av kvällen. Måste var pigg i morgon så jag orkar ta hand om mina kunder.

Sol Jenny

PS. Stort Grattis till familljen Gölén/Hedin.... KKuuuuullll!!! Säg till när vi ska komma och bära!

kund som kund

Det blir en kort vecka den där vecka, i alla fall i skolan. I morgon är det sista dagen, sen har vi våra första praktikdagar. Nu är det i och för sig inte så mycket vi kan göra ännu men det ska i alla fall bli kul att få lite inblick i "salongsarbetet :)

Ha ha ha... nu skarattar säkert alla som känner mig och tänker, "Jenny har väl redan koll på salongsarbete så ofta som hon hänger på hårteamet". Men det blir i alla fall på ett nytt sätt. Nu har jag lite, inte mycke, men lite mer koll på vad tjejerna gör. En helform här, en gradering där, slingor, hätta och folie, permanentspolar, "backpack", tegelstensläggning, spolar på bas eller kanske halv överdirigering....

Jag har faktiskt även fått in en kundbokning. Nu handlar det dock om Mona och det kanske inte är en KUND, så som man tänker sig en kund. Men en kund är ändå ALLTID en kund och ska behandlas som en kund. Så... ja jag har en kund. Marie ska göra henne, visst, men jag ska vara med och hjälpa henne.

Fast i morgon är det skola. Vi börjar dagen med träning och på schemat står det Yoga, så jag hoppas verkligen att det blir så. Jag har alltid varit nyfiken på att prova på yoga, men aldrig tagit mig för. Men i morgon hoppas jag det blir av, för jag tänker gå även om hostan fortfarande retar mig till vansinne.



Sol Jenny

Sparktur


Igår blev den av. Den traditionella sparkturen, Grönklitt-hem. Efter uppvärmningen, ett par öl på afterski, påbörjades den 10 km långa färden neröver. Hastigheten varierade kraftigt mellan sparkekipagen och av någon konstig anledning hamnade jag hela tiden i slutpatrullen. Om det berodde på dålig kondis, skrattattacker eller diverse vätskekontroller låter jag vara osagt. Efter ett antal kilometer samlades dock gruppen ihop vid lägerelden som vi tände efter vägen. För ytterligare mysfaktor dekorerade vi vägkanten runt oss med ett stort antal mashaller. Sen blev det korvgrillning och mer vätska :)
Syster Sara återupptäckte hur kul det är med trädklättring och försvann 5 meter upp i en gran... men bara för att påminnas om att hon är höjdrädd. Efter  X timmar och X minuter (har ingen aning om hur lång tid???) fortsatte vi färden neröver. Åter igen hamnade jag i slutpatrullen tillsammans med Mange och Håkan, och till stor del hade vi även sällskap med Sara och Erik. Med endast några km kvar möttes vi av en taxi. Jon och några till hade gett upp och ringt taxi den sista biten. järngänget i slutpatrullen vägrade dock ge upp och vi fortsatte tappert  med sparkarna den sista biten hem.


För den som aldrig varit med på våra partyturer kanske detta låter helt sjukt... men vi har helt sjukt roligt. Jag väljer helt klart dessa strapatser före utekvällar på krogen. Man behöver inte bry sig i snygga kläder, smink och hår. Varma kläder, pannlampa och reflex är vad som behövs. Jag säger inte att det ena måste utesluta det andra, men dessa turer brukar alltid sluta med succé.

Nu ska jag lägga mig och ladda för en ny vecka i skolan. Torsdag fredag går vi ut på våra första praktikdagar. Även om jag tycker det går hur bra som helst att pendla, kommer det i alla fall bli skönt med två dagar på hemmaplan.

Sol Jenny

Trött, tröttare, Jenny!

Trött. Jag är dötrött, vilket jag inte alls har tid att vara idag. Redan igår var jag totalt okonsentrerad i skolan. Jag som annar brukar gå in för uppgifter med 110, kände att jag nog bara gjorde halvhjärtade försök. Resultatet av mina klippningar blev ändå godkända så jag får vara nöjd. Jag var inte heller den enda i klassen som kände mig okoncentrerad. Vi försökte förklara fenomenet med diverse lösningar som att vi var slut efter morgonens träningspass, att vi höll på att bli gamla, att vi satt i en ny skolsal... osv, men jag vet inte om dessa anledningar var särskilt troliga. Ett tag förstod jag inte hur jag skulle orka köra hem, men väl i bilen gick det bra.

Hemma möttes jag av en sjuk familj. Jon hade gått hem från jobbet, Ebba var halvdålig och Kalle kände sig hängig. När jag kröp ner i sängen var det med en hysterisk flicka som precis fått både hostmedicin och alvedon. Tillslut somnade hon och jag kunde börja koppla av och få lite sömn. Ja lite i alla fall. Strax efter midnatt vaknade vi (jag och Jon) av att Ebba klagade och spydde ner hela sängen... Ungen var inte bara full i spyor, hon var även kokhet. Febern förklarade dock spyan eftersom hon alltid spyr när hon får hög feber. Det blev att ta en dusch och byta sängkläder innan vi kunde återgå till våran skönhetssömn. Ja nu hann det inte bli så mycket skönhetssömn den här natten eftersom min väckarklocka börjar skräna kl 5. Detta förklarar varför skönheten uteblir från Sol Jenny Maria Karlsson Ersson idag.

Sol Jenny

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0