Sjukt oinspirerad och sjuk!
Halloj.
Finns det några tappra läsare kvar där ute som fortfarande tittar in här ibland????
Har inte riktigt hittat inspirationen till att plita ner några rader här den senaste tiden, och det ska ju liksom vara roligt inget tvång.
Jag vill i alla fall tala om att jag har haft en bra Jul och ett härligt nyår. Julafton började vi som vanligt med att fira våran kära Kalle som den här gången blev 7 år. 7 år av enorm kärlek. Skulle kunna skriva så mycket fint om den pöjken men just nu nöjer jag mig med att tala om att jag är enormt stolt över honom och älskar honom så mycket. Efter lite födelsedagsmys i sängen åkte vi till svärföräldrarna för jullunch och sedan till mamma och Lasse för fortsatt firande.
Juldagen är alltid Min och Jons dag. Det var på juldagen vi träffades (1997) och det var på juldagen 10 år senare (2007) vi förlovade oss. Den här juldagen vaknade vi upp utan vatten på övervåningen och dagen fick ägnas åt att söka frusna ledningar istället för att planera kvällens fest, som var tänkt att bli en sparkfärd från Grönklitt. Ledningarna hittades och tinades upp framåt eftermiddagen och vi kunde ta en vända till afterski och sedan till Mona och Micke innan vi avslutade på Orsa hotell, ja samma plats som vi träffades på 13 år tidigare :)
Nyår firades i vanlig ordning i Storfjäten. I år fick skotrarna dock stå, förutom för att dra spårkälken efter, och istället snörade vi på oss skidpjäxor och åkte skidor. Tolvslaget kom, vi skålade och hade det lugnt och skönt. Tack för det Micke och Mona.
Efter nyår har vi jobbat några dagar, för att sedan vara hemma i sjuksängen. Det började i torsdags kväll då Kalle drabbades av magsjuka. Jag tillbringade natten ner i soffan med pojken så Jon skulle få sova. Kalle spydde sista gången på morgonen på fredag och framåt kvällen var det som vanligt. Lördag hade jag planer på en skidtur men temperaturen och snöfallet gjorde att det istället fick bli en promenad med mamma, inte helt fel det heller. Lördagkvällen skulle va och blev lugn och jag hade hoppats att dagen idag (söndag) skulle bjuda mig på den där skidturen jag gick miste om igår. När vi la oss var det dock Ebbisens tur att drabbas av magsjukan och ännu en natt med spyor var ett faktum. Dessutom började jag själv känna illamående. Ebba var pigg i morse men själv har jag legat som en klubbad säl med huvudvärk och frossa. Spyr gör jag ju sällan även om magen känns allt annat än lugn. Som tur var har jag min lediga måndag i morgon så jag hinner krya på mig innan vardagen är ett faktum.
God fortsättning
Sol Jenny
Tandläkarskräck... eller??!
Tandläkaren, ett ord som får det att knyta sig i magen, värka i tänderna och eka i plånboken. Så länge jag kan minnas har tandläkarbesök föregåtts av sömnlösa nätter och panik. Tyvärr har mina tänder inte heller varit världens friskaste vilket betytt många lagade hål. Om detta beror på att jag varit dålig att sköta dem eller om det faktiskt är så att vi har olika kvalitet på våra tänder vet jag inte, met är ju inte så att jag har skitit i att borsta tänderna och bara ätit godis hela dagarna...
Redan som liten vägrade jag öppna munnen. Jag minns hur jag i väntrummet satt som förstelnad och varken kunde leka eller ägna mig åt att läsa böcker. När jag sedan hörde mitt namn läsas upp började hela kroppen skaka och jag ville bara springa därifrån. Vid ett besök tvingades jag till och med få lugnade och drogas för att tandläkaren skulle kunna utföra sin behandling. Det resulterade i att jag sen låg med bakfylla hela kvällen och spydde, något min snälla syster gärna påminner mig om även om jag själv förträngt detta tillstånd!
När jag kom upp i mellanstadiet någonstans försökte jag vara tuff och ville inte att mamma skulle följa på den årliga kontrollen. På den tiden gick man dit med sin klass och alla undersöktes på löpande band.... IDIOTI! Ännu mer idioti var att man fick kliva upp i stolen medan klasskompisarna stod utanför i korridoren och tittade på. Efter att tandläkaren, som jag minns som en sur gråhårig Häxa vid namn Mona (om jag inte tar fel), sett mina bilder på tänderna och upptäckt X antal hål fick jag en uppläxning efter noter. Liten blyg och LIVRÄDD låg jag utlämnad i tandläkarstolen och kände hur ögonen fylldes av tårar. När jag kom hem den dagen bröt jag ihop och sa till min mamma att jag ALDRIG mer skulle sätta min fot på folktandvården. Min mor, som är en förståndig mor ;) , ringde genast upp tandläkaren och gav henne en, om möjligt, ännu större uppläxning än vad jag fått tidigare på dagen. Idioten försvarade sig med att jag olyckligtvis kommit in precis efter att de hade suttit vid lunchen och diskuterat att barn hade så dåliga tänder "nu för tiden". Sa jag att hon var IDIOT! Hon ville att jag skulle komma tillbaka så hon fick förklara sig men min mor sa att hon ALDRIG mer fick behandla hennes dotter!
Redan som liten vägrade jag öppna munnen. Jag minns hur jag i väntrummet satt som förstelnad och varken kunde leka eller ägna mig åt att läsa böcker. När jag sedan hörde mitt namn läsas upp började hela kroppen skaka och jag ville bara springa därifrån. Vid ett besök tvingades jag till och med få lugnade och drogas för att tandläkaren skulle kunna utföra sin behandling. Det resulterade i att jag sen låg med bakfylla hela kvällen och spydde, något min snälla syster gärna påminner mig om även om jag själv förträngt detta tillstånd!
När jag kom upp i mellanstadiet någonstans försökte jag vara tuff och ville inte att mamma skulle följa på den årliga kontrollen. På den tiden gick man dit med sin klass och alla undersöktes på löpande band.... IDIOTI! Ännu mer idioti var att man fick kliva upp i stolen medan klasskompisarna stod utanför i korridoren och tittade på. Efter att tandläkaren, som jag minns som en sur gråhårig Häxa vid namn Mona (om jag inte tar fel), sett mina bilder på tänderna och upptäckt X antal hål fick jag en uppläxning efter noter. Liten blyg och LIVRÄDD låg jag utlämnad i tandläkarstolen och kände hur ögonen fylldes av tårar. När jag kom hem den dagen bröt jag ihop och sa till min mamma att jag ALDRIG mer skulle sätta min fot på folktandvården. Min mor, som är en förståndig mor ;) , ringde genast upp tandläkaren och gav henne en, om möjligt, ännu större uppläxning än vad jag fått tidigare på dagen. Idioten försvarade sig med att jag olyckligtvis kommit in precis efter att de hade suttit vid lunchen och diskuterat att barn hade så dåliga tänder "nu för tiden". Sa jag att hon var IDIOT! Hon ville att jag skulle komma tillbaka så hon fick förklara sig men min mor sa att hon ALDRIG mer fick behandla hennes dotter!
Min tandläkarskräck har alltså en grund. När jag nu själv blivit mamma har jag varit livrädd att mina barn ska ärva dessa känslor för tandläkaren, inte minst med tanke på att deras far gått igenom liknande händelser med lugnande medel som barn. Kalle har passerat sina besök med guldstjärna då hans tänder skinit hela och fina. För ett tag sedan var det Ebbas tur och tyvärr är jag rädd att hon ärvt mammas kvalitet på tänderna och 2 hål upptäcktes. Halvt skräckslagen bokades nya tider in och jag försökte sedan glatt och spännande förklara vad som skulle ske den stora "tandlagardagen".
När det var dags för första tanden att lagas presenterades vi för hennes tandläkare som heter Alexander. Om Mona var en gammal, sur och elak häxa.... ja då är Alexander en vacker ung ängel med len röst, mjukt leende och utstrålade lugn! Det lades bedövningssalva, sen bedövningsspruta, det borrades och lagades och Ebba låg där helt avslappnat och lugnt. Mina isande skräckminnen från barndomens tandläkarbesök tinade snart bort av stoltheten jag kände över min dotter och värmen som dagens folkvårdspersonal spred. När det två veckor senare var dags för andra tanden att lagas hade skräcken åter letat sig fram inom mig och jag var rädd att Ebba, nu när hon visste vad som väntade, skulle protestera inför ingreppet. Ännu en gång var min oro obefogad. Ebba impade stort på både tandläkare Alexander och sköterskor. Kulmen kom när hon erbjöds skölja munnen efter att borrningen var klar och det visade sig att ho .... håll i er..... LÅG OCH SOV!
Hur kan man somna med slangar och händer i munnen och borrmaskiner som skakar hela skallen på en?????
Min dotter. Speciell, härlig och alldeles underbar!
Sol Jenny
När det var dags för första tanden att lagas presenterades vi för hennes tandläkare som heter Alexander. Om Mona var en gammal, sur och elak häxa.... ja då är Alexander en vacker ung ängel med len röst, mjukt leende och utstrålade lugn! Det lades bedövningssalva, sen bedövningsspruta, det borrades och lagades och Ebba låg där helt avslappnat och lugnt. Mina isande skräckminnen från barndomens tandläkarbesök tinade snart bort av stoltheten jag kände över min dotter och värmen som dagens folkvårdspersonal spred. När det två veckor senare var dags för andra tanden att lagas hade skräcken åter letat sig fram inom mig och jag var rädd att Ebba, nu när hon visste vad som väntade, skulle protestera inför ingreppet. Ännu en gång var min oro obefogad. Ebba impade stort på både tandläkare Alexander och sköterskor. Kulmen kom när hon erbjöds skölja munnen efter att borrningen var klar och det visade sig att ho .... håll i er..... LÅG OCH SOV!
Hur kan man somna med slangar och händer i munnen och borrmaskiner som skakar hela skallen på en?????
Min dotter. Speciell, härlig och alldeles underbar!
Sol Jenny
En sån dag... vecka!
Det finns bra dagar, det finns dagar som är OK. ...och så finns det dagar som är som idag! Det finns till och med hela veckor som ät toppen, även om de flesta veckor är OK... och så finns det veckor som den här! Visst har jag varit med om värre och det finns folk som har bra mycket sämre liv än mig (jag gillar faktiskt mitt liv), men den här veckan har varit.... låt oss kalla den "annorlunda".
Visst låter det otroligt att ett liten barn skulle käka köttbullar, ramla av stolen och sticka gaffeln rakt i sin egen hand. Så man måste in till akuten och bända loss gaffeln...
Visst låter det normalt att all kommunikation, oavsett om det gäller tåg, telefoni (banne mig mellan människor också), bara slutar fungera i skåne så fort kvicksilvret kryper under -15 strecken eller små vita flingor syns i luften... medans det fungerar i sibirien??????
Nu har inga köttbullar intagits och jag har inte varit i skåne, men jag skulle inte tveka om att tro på det om jag hörde en sån historia. Skönt nu har jag fått avreagera mig och siktar på en lugn och avslappnad dag i morgon för att sedan möta helgen med kraft och glatt humör!
Måste ändå avsluta dagen med lite humor! ha ha...
...och om JAG är den enda som tyckte den var rolig så snälla unna mig det ;)
Sol Jenny
Min Pappa!
Har haft en riktig mysdag. Efter en förmiddag med familjen, lite småplock bara varit så fylldes vårt hus av några av mina käraste. Först kom syrran med man och barn och sedan kom pappa som var i Sverige över helgen. Jag är berikad med två "pappor" i mitt liv. Tack vare att jag har en extra pappa, i form av mammas nya man (eller ny och ny...), har det kanske varit lättare fast jag inte träffar min riktiga pappa så ofta.
Min pappa är nog det snällaste som finns (möjligen tävlar han med mormor om titeln). Ligger något i vad han säger när han tackar nej till kaka i rädsla för att bli menlös om han blir "sötare". När jag tänker tillbaka på min uppväxt ser jag en pappa som pysslade i sin snickarboa och gärna hade sina flickor med sig bland träbitar, sågspån, spikar och verktyg. En pappa som älskar naturen och tog oss på semestrar med dressincykling och fjällpromenader. Han var också pappan som varje helg skjutsade mig på skidtävlingar runt hela dalarna... och ibland ännu längre bort. Han brusar sällan upp, kan inte ens minnas speciellt många gånger som han varit riktigt arg när jag och min syster var små och jobbiga trotsungar ;) Numera bor pappa i Trysil, Norge och det brukar dröja flera veckor (ibland månader) mellan gångerna vi ses. Han finns dock i mina tankar mycket oftare än så, jag är så glad att jag har min pappa. Det funkar dock bra, jag vet att han finns där för mig (liksom jag finns här för honom) även om vi inte ses så ofta som kanske vore önskvärt. Varje gång pappa kommer är det lite feststämning, och varje gång han åker känns det lite tomt.
Älskar dig min pappa!
Sol Jenny
blogg
Är lite bloggless... vill gärna blogga men varje gång jag ska skriva så blir jag rastlös och tappar lusten. Tänker dock inte sluta blogga... bara sluta ha känna att jag MÅSTE skriva! Kommer även göra mer "snabbinlägg". Med det menar jag att jag skiter i bilder om jag inte orkar och bara skriver det som faller mig in, inläggen blir alltså inte kortare, snarare tvärtom. Tycker ju själv att bloggar blir mycket roligare med bilder och har därför fått för mig att det alltid ska vara bilder i ett inlägg. Nu skiter jag i det pch bara babblar på och lägger in bilder om jag orkar..... vilket säkert kommer bli titt som tätt ändå ;) Det jag skrivit nu är mest för migsjälv. Ett sätt att tala om för migsjälv vad jag ska göra. Släppa lite krav på migsjälv. Jag är specialist på att ha krav på migsjälv som jag aldrig följer och som därmed ger mig dåligt samvete... hur dumt är inte det?! Se nu gör jag det igen, ger mig själv order om vad och hur jag ska göra saker och ting! psyko....
Helgen har varit toppen. Fredagen tog vi en spontan tur ner till direktören och diriktörskan efter att bolibompa var slut. När andra småbarnsföräldrar borstar de små mjölktänderna på sina små juveler, ja då klär vi på våra diamanter vinterkläder och sätter de på varsin spark för utflykt. Det är vår familj i ett nötskal, och JA vi älskar det alla 4. EFter några timmar hos goa vänner ler våra barn glatt åt oss när v i väcker dem och det är dags att åka hem. De sätter sig på sparkarna och tillsammans far vi ut i natten på ännu en sparkutflykt. Våra barn är uppvuxna med att få vara med.
Resten av helgen har varit lugn. Jon har skjutit en ripa, Kalle har tappat sin första tand, vi har varit hundvakt och därför sovit 2 vuxna, 1 barn, 1 katt och 2 hundar i samma säng, söndagen röjdes lite i förråd och avslutades med farsdagsmiddag hos svärisarna! Nu väntar sängen och förhoppningsvis en natts god sömn. Ebba har varit så hostig i natt att jag lurar på om det inte blir VAB i morgon. Natten får avgöra det...
Sov gott världen!
Love peace och go glögg!
Sol Jenny
Helgen har varit toppen. Fredagen tog vi en spontan tur ner till direktören och diriktörskan efter att bolibompa var slut. När andra småbarnsföräldrar borstar de små mjölktänderna på sina små juveler, ja då klär vi på våra diamanter vinterkläder och sätter de på varsin spark för utflykt. Det är vår familj i ett nötskal, och JA vi älskar det alla 4. EFter några timmar hos goa vänner ler våra barn glatt åt oss när v i väcker dem och det är dags att åka hem. De sätter sig på sparkarna och tillsammans far vi ut i natten på ännu en sparkutflykt. Våra barn är uppvuxna med att få vara med.
Resten av helgen har varit lugn. Jon har skjutit en ripa, Kalle har tappat sin första tand, vi har varit hundvakt och därför sovit 2 vuxna, 1 barn, 1 katt och 2 hundar i samma säng, söndagen röjdes lite i förråd och avslutades med farsdagsmiddag hos svärisarna! Nu väntar sängen och förhoppningsvis en natts god sömn. Ebba har varit så hostig i natt att jag lurar på om det inte blir VAB i morgon. Natten får avgöra det...
Sov gott världen!
Love peace och go glögg!
Sol Jenny
HALOWEEN!
Det är Helloween!
När ja var liten var detta endast en tredition som tokiga amerikanare höll på med... trick or treat! deras motsvarighet till påskkärringarna! Nu är traditionen här och har nästan blivit viktigare än påskens högtid för våra barn. Visst skulle det vara kul att gå runt och busa för grannan om man inte fick sig något gott. Jag tycker det är väldigt oskyldigt med små barn som klär ut sig till skelett, häxor, liemän... eller vad det nu kan va. Men jag kan även känna för den äldre generationen som inte vuxit upp med dennna tradition. Att den infaller skrämmande nära allhelgona gör det hela problematiskt. Tänker på de som kanske blivit änkor/änkemän det senaste året. För dem är denna helg jobbig nog. Att det dessutom ska komma en miniform av liemannen och tigga godis när mörkret faller på kanske inte är så kul... Visst oskyldigt, men ändå onödigt. Jag skulle inte skicka iväg mina barn på trick or treat om det inte var till nmänniskor vi känner och som varit beredda på att de kommer.
Hur gör du?????
Annars tycker jag att Halloween är riktigt KUL!. Få slänga på sig häxkläder. pynta huset (med plusset att detta faktiskt är den enda högtiden där du med FÖRDEL kan skita i att städa huset), skratta rått... härligt! mmooohhhahha.....
I veckan skar jag och barnen ut ljuslycktor av pumpor. Det är en tradition som jag gärna håller på. Roligt och fint! Så härligt i väntan på att julstöket ska igång. (köpte för övrigt den första julklappen idag, rekordtidigt för att vara mig. Jag är obeskrivligt nöjd!).
Ha en härlig HALLOWEEN där ute!
MMMMOHHAAAHAHHAHAA........
Sol Jenny
När ja var liten var detta endast en tredition som tokiga amerikanare höll på med... trick or treat! deras motsvarighet till påskkärringarna! Nu är traditionen här och har nästan blivit viktigare än påskens högtid för våra barn. Visst skulle det vara kul att gå runt och busa för grannan om man inte fick sig något gott. Jag tycker det är väldigt oskyldigt med små barn som klär ut sig till skelett, häxor, liemän... eller vad det nu kan va. Men jag kan även känna för den äldre generationen som inte vuxit upp med dennna tradition. Att den infaller skrämmande nära allhelgona gör det hela problematiskt. Tänker på de som kanske blivit änkor/änkemän det senaste året. För dem är denna helg jobbig nog. Att det dessutom ska komma en miniform av liemannen och tigga godis när mörkret faller på kanske inte är så kul... Visst oskyldigt, men ändå onödigt. Jag skulle inte skicka iväg mina barn på trick or treat om det inte var till nmänniskor vi känner och som varit beredda på att de kommer.
Hur gör du?????
Annars tycker jag att Halloween är riktigt KUL!. Få slänga på sig häxkläder. pynta huset (med plusset att detta faktiskt är den enda högtiden där du med FÖRDEL kan skita i att städa huset), skratta rått... härligt! mmooohhhahha.....
I veckan skar jag och barnen ut ljuslycktor av pumpor. Det är en tradition som jag gärna håller på. Roligt och fint! Så härligt i väntan på att julstöket ska igång. (köpte för övrigt den första julklappen idag, rekordtidigt för att vara mig. Jag är obeskrivligt nöjd!).Ha en härlig HALLOWEEN där ute!
MMMMOHHAAAHAHHAHAA........
Sol Jenny
Barnrik och jultankar.
Den här veckan har Jon jour. Detta betyder att helgen oftast är lugn och ägnas åt annat än party, fart och fläkt. Därmed passade det även utmärkt att ställa upp som barnvakt till syrrans små diamanter. Detta medan syster och hennes man roar sig med vänner i sälen, de är så värda det. Eller ställa upp och ställa upp, jag är berikad med äran att få ha dessa två härliga ungar här i två hela dygn. Därmed sitter jag nu här i soffan, bredvid mig ligger kärleken i mitt liv (jo det är jon som ligger där...) och på övervåningen har jag den största rikedom man kan tänka sig, 4 underbara barn.
Jag har kommit på att det inte står på förren julen är här. Varje år tänker jag att jag ska börja med julförberedelserna i tid... å varje år står jag där och ljusstakarna lyser mest av sin frånvaro ända till 2a advent, och saknar sedan hela lampor till 3e advent. Julklapparna planeras att inhandlas när lönen kommer i slutet av november, men de sista två åren har jag suttit på golvet i leksaksaffären på dan före dopparedan och rotat fram de sista leksakerna på hyllorna till mina barn. Julmaten räddas av att min kära mor gör ALLT. Kanske är det denna förmåga till planering, eller rättare sagt brist på planering, som gör att även min son kom till världen på självaste julafton... något som de sista 7 åren inneburit att även ett födelsedagskalas ska fixas och hinnas med dessa dagar.
I år ska jag göra ett nytt försök att bli klar med julstöket i tid. Jag har ingen aning om hur bra det kommer gå, men huvudsaken är väl att man gör sitt bästa? att jag gör mitt bästa! I år ser det faktiskt redan bättre ut än förra året. Idag har jag städat rent på farstubron (nästan) Kollat ljusslingorna (2 av 5 fungerade, så det får bli lite inköp av nya). OCH satt upp de som fungerade! Det betyder att när första advent kommer är det bara att koppla ihop kablarna och VIPS är farstun upplyst av en inbjudande ljusslinga. ...om inga lampor gått sönder innan dess!
Nu sitter jag här och hoppas på att humöret, orken, vädret och barnen ska vara på rätt humör plats för att morgondagen ska bjuda på en sväng till skogen. Skulle gärna få hem lite material till blomlådan... å kanske ett å annat julpynt! För att riktigt komma igång med julstämningen har jag även korkat upp första flaskan med årets blossaglögg. Saffrandoften spred sig snabbt i rummet och glöggen smakade helt ok om du frågar mig, den manliga delen av familjen kommer nog dock inte ha några problem med att låta mig ha min flaska ifred. Favoriten bland glögg står dock kvar, blossa starkvinsglögg ska det va!
(bilden snodd från mosterfi.blogspot.com)
Sol Jenny
Patriks combo lite här och där.
Men vad jag har varit dålig på "riktiga" inlägg den senaste tiden. Har liksom fuskat till det med korta inlägg och bilder från mobilen. Nu är det så dags för ett längre inlägg direkt på datorn... luren får ligga där den liggar ;)
Ligger nu i soffan och vilar ögonen på TVn och dansbandskampen. På gränsen till pensionärspoäng kanske men ganska lagomt när man är lite "dagen efter" och laddar för en tidig söndagsmorgon vid slaktbordet. Bara några band har hunnit göra sina framträdande, och det har faktiskt varit förvånansvärt bra, men jag har redan en favvo och dom har ännu inte spelat. Hur jag kan bestämma mig utan att ha sett alla???? Jo, förra helgen hade Lars och Mange gemensamt 40 årskalas där mitt "dansbandskampsfavvolag" (så det ordet ni....) spelade. Kanske sista spelningen innan deras STORA genomslag. Bandet är Patriks combo. Ska bli spännande och se hur de klarar sig mor konkurransen men dessa underbara killar ler jag bara jag ser :)
Tyvärr har JOn flyttat runt lite sladdar och våran andra dator (där vi spar bilder) ligger lite nere. Därför blir det inte bättre bilder än så här från festen idag. Jag ska dock slänga ut en och annan bild bara kameran blivit tömd!
Nu ska jag hålla tummarna för mina tre killar i Patriks combo så det blir lite svårt att skriva mer...
Tjing tjing
Sol Jenny
Valvaka
Sitter här som många andra och följer valvakan på tv. Trots att jag inte är något stort fan av politik tycker jag det är otroligt viktigt att man tar till vara på sin rätt att rösta. Skulle aldrig (även om man aldrig ska säga sldrig) kunna vara en soffliggare när det kommer till valdagen. I år har dock valet varit svårare än någon gång tdigare. Jag har gjort ett val, visst, men jag vet fortfarande inte vad jag hoppas och vill...??? Speciellt gäller detta riksdagsvalet. Jag velar fortfarande fast min valsedel ligger där den ligger och snart är räknad. Men å andra sidan tycker jag det är ok vilken färg det nu än må vara som tar hem valet. Tummarna jag håller är att rösterna till SD blir så lågt som möjligt. Är igentligen pinsamt dåligt insatt i de olika partiernas åsikter inför detta valet. Gjorde mitt val på de grundläggande idiologierna som politikerna har... rätt eller fel??? vet inte men det var mitt val!
När det gäller kommunalvalet har det varit lite lättare tycker jag. Där känns valet lite lättare att "ta på". Som småbarnsförälder har man vissa frågor som ligger varmt om hjärtat och utifrån detta kunde jag ganska snart bestämma mig för vart min röst skulle hamna. Här är vi dessutom ense i vår familj, skönt. Inget tjafs, inga disskutioner :)
Nu är det bara att vänta och se! ...och om bara 4 år är det val igen.
Sol Jenny
jaktnyheter!
Läser på dalarnas tidning på nätet att Kalle Moraeus fått lov att ställa in en konsert på Åland. Anledningen var enligt nyheterna på den tidigare nämnda ön att Kalle opererats akut, något som medier i Sverige också tydligen har skrivit om. Kalle lugnar dock MT med att han endast är förkyld med orden:
– "Jag är förkyld som katten. Jag var på älgjakt och frös. Anledningen att jag åkte in till sjukhuset var att jag fick ett sjukintyg."
Jag pratade själv med Kalle på lunchen igår och samtalet gällde just jakt.... men inte riktigt älgjakt! Jag Kalle och Anna har nämligen en annan gemensam nämnare, något vi älskar som våra egna barn. KATTER, och katter jagar råttor, möss, sorkar, lemlar, mulvadar..... you name it! Konstigt är dock att alla verkar vara så oroliga för Kalle, men ingen tänker på den där katten! Katten har ju också varit på jakt och blivit förkyld som det verkar. Kalle säger ju själv att han är förkyld som katten! Hoppas dom båda kryar på sig snart.
Vår lilla Wille med en "liten" present som Elin tagit in till honom.
Även Jon befinner sig dessa dagar i skogen i hopp om jaktlycka. Hittills har det inte varit någon större succe och som det verkar nu får vi fylla frysen med annat än älgkött... :( Det har inte varit tomt på djur, tvärtom. Redan första, eller andra, jaktdagen hade Jon en ko med två kalvar vid passet. Nu har de beslutat att bara skjuta tjurar så Jon fick snällt låta älgtrion traska vidare. Idag fick han och P-Å sig en dessto större naturupplevelse, om än mindre lyckad jaktupplevelse. När de sitter på passer kommer två vargar och lufsar förbi dem ett 50 tal meter bort. De verkade inte ha minsta vittring av att två jägare iaktog dem. Häftig upplevelse men hundkarlarna fick genast informeras och sedan dess går de nu med hundarna i koppel. Kanske inte bästa förutsättningarna för en lyckad älsjakt men det blir nog ett minne för livet för två vänner som befann sig där på passet.
– "Jag är förkyld som katten. Jag var på älgjakt och frös. Anledningen att jag åkte in till sjukhuset var att jag fick ett sjukintyg."
Jag pratade själv med Kalle på lunchen igår och samtalet gällde just jakt.... men inte riktigt älgjakt! Jag Kalle och Anna har nämligen en annan gemensam nämnare, något vi älskar som våra egna barn. KATTER, och katter jagar råttor, möss, sorkar, lemlar, mulvadar..... you name it! Konstigt är dock att alla verkar vara så oroliga för Kalle, men ingen tänker på den där katten! Katten har ju också varit på jakt och blivit förkyld som det verkar. Kalle säger ju själv att han är förkyld som katten! Hoppas dom båda kryar på sig snart.
Vår lilla Wille med en "liten" present som Elin tagit in till honom.
Även Jon befinner sig dessa dagar i skogen i hopp om jaktlycka. Hittills har det inte varit någon större succe och som det verkar nu får vi fylla frysen med annat än älgkött... :( Det har inte varit tomt på djur, tvärtom. Redan första, eller andra, jaktdagen hade Jon en ko med två kalvar vid passet. Nu har de beslutat att bara skjuta tjurar så Jon fick snällt låta älgtrion traska vidare. Idag fick han och P-Å sig en dessto större naturupplevelse, om än mindre lyckad jaktupplevelse. När de sitter på passer kommer två vargar och lufsar förbi dem ett 50 tal meter bort. De verkade inte ha minsta vittring av att två jägare iaktog dem. Häftig upplevelse men hundkarlarna fick genast informeras och sedan dess går de nu med hundarna i koppel. Kanske inte bästa förutsättningarna för en lyckad älsjakt men det blir nog ett minne för livet för två vänner som befann sig där på passet.Lycklig... ensam... ledsen... glad... tacksam...
Sitter här i min ensamhet, barnen ligger och sussar i dubbelsängen och Jon är på älgjakt hela veckan. Jag har sett fram emot den här veckan... fram till idag. Idag vill jag bara ha honom hemma hos mig. Är trött, less, ensam.... Har sånt familjbehov just nu. Vill bara krypa upp med mina barn i soffan och läsa sagor, gå på skogspromenader och leta kottar, måla vackra tavlor tillsammans, baka kakor, åka på utflykter, resa, skratta, leka. busa... Samtidigt är jag så lycklig, glad och rik som har just detta! känner mig lustigt ensam och harmonisk på samma gång.....
Satt i sommarstugan med mamma och Sara förra helgen och diskuterade vad vi skulle göra om vi vann 100 000. Då visste jag inte alls... just idag skulle jag tagit ledigt från jobbet och bara vara ledig med mina barn några dagar tror jag. ;) ok.... kanske man inte hade gjort på riktigt om man nu skulle vinna men just nu saknar jag dom bara de är på en annan våning och sover.... en del kanske ser det som att jag borde klippa navelsträngen, andra ser det som stark moderskänsla. Jag kan bara säga "that´s ME"
Idag har jag i alla fall haft en riktig kvalitetsdag. Vid lunch kom Ulle förbi med barnen och sen kom även syrran och anslöt sig till sällskapet. Barnen lekte och skrattade och ville inte slita sig ifrån varandra... och vi vuxna fick en efterlängtad snackstund om barn, gubbar, åldersnojjor... ja tjejsnack helt enkelt. Därefter har jag och barnen läst böcker i soffan och varit på promenad ner till syrran. Nu väntar en lång arbetsvecka, men jag tror nog det ska gå bra. I morgon sover vi hos mamma eftersom jag inte slutar förren 20.00 och hon ska ta hand om barnen, mysigt. På onsdag slutar jag redan 13, längtar och vips är det fredag :) Sen är det bara en vecka till kvar innan vi åker till fjällen. Vet inte vem som längtar mest, jag eller barnen!
Nu ska jag packa lite väskor och sen krypa ner i sängen hos mina diamanter och titta på TV.
SOV GOTT!
Sol Jenny
Satt i sommarstugan med mamma och Sara förra helgen och diskuterade vad vi skulle göra om vi vann 100 000. Då visste jag inte alls... just idag skulle jag tagit ledigt från jobbet och bara vara ledig med mina barn några dagar tror jag. ;) ok.... kanske man inte hade gjort på riktigt om man nu skulle vinna men just nu saknar jag dom bara de är på en annan våning och sover.... en del kanske ser det som att jag borde klippa navelsträngen, andra ser det som stark moderskänsla. Jag kan bara säga "that´s ME"
Idag har jag i alla fall haft en riktig kvalitetsdag. Vid lunch kom Ulle förbi med barnen och sen kom även syrran och anslöt sig till sällskapet. Barnen lekte och skrattade och ville inte slita sig ifrån varandra... och vi vuxna fick en efterlängtad snackstund om barn, gubbar, åldersnojjor... ja tjejsnack helt enkelt. Därefter har jag och barnen läst böcker i soffan och varit på promenad ner till syrran. Nu väntar en lång arbetsvecka, men jag tror nog det ska gå bra. I morgon sover vi hos mamma eftersom jag inte slutar förren 20.00 och hon ska ta hand om barnen, mysigt. På onsdag slutar jag redan 13, längtar och vips är det fredag :) Sen är det bara en vecka till kvar innan vi åker till fjällen. Vet inte vem som längtar mest, jag eller barnen!
Nu ska jag packa lite väskor och sen krypa ner i sängen hos mina diamanter och titta på TV.
SOV GOTT!
Sol Jenny
BollKalle!
Idag har sonen gjort premiär, fotbollsmatch premiär! ...och jag är en mycket stolt mamma :)
Redan förra året började Kalle lite smått att vara med på träningarna men det har varit bra där. Matcher har nog känts lite för skrämmande. Jag skulle aldrig pressa mina barn att vara med på något för att de ska bli proffs och vara mycket bättre än alla andra, aldrig. Det tycker jag är hemskt. Däremot kan jag känna att lagsport ger så mycket mer än bara träning. Barnen lär sig det sociala spelet. Att hjälpa och att kämpa, tillsammans. Jag är också övertygad att detta även bidrar till ökat självförtroende hos barnet, för att inte tala om kompisrelationerna det ger. Hur som haver kom Kalle springandes efter förra veckans träning med en lapp om MT-cupen, "Jag ska va med" ropade han. Chockad ( han har verkligen inte velat vara med tidigare och jag har varit glad att få honom att va med och spela den sista stunden på träningarna) sken jag upp. Dagen efter hämtade Jon hem en febrig Kalle från fritids och någon match blev det inte den helgen. Idag var det dock andra bullar och han spelade med hela matchen utan att tveka. Visst var han nervös innan, men han gjorde en jättebra insats. Synd att det var sista matchen för säsongen, samtidigt som jag är glad att han hann testa en match innan det var slut för i år. Nästa år blir det kanske fler helger vid sidan av fotbollsplanen för en viss mamma <3
Sol Jenny
Redan förra året började Kalle lite smått att vara med på träningarna men det har varit bra där. Matcher har nog känts lite för skrämmande. Jag skulle aldrig pressa mina barn att vara med på något för att de ska bli proffs och vara mycket bättre än alla andra, aldrig. Det tycker jag är hemskt. Däremot kan jag känna att lagsport ger så mycket mer än bara träning. Barnen lär sig det sociala spelet. Att hjälpa och att kämpa, tillsammans. Jag är också övertygad att detta även bidrar till ökat självförtroende hos barnet, för att inte tala om kompisrelationerna det ger. Hur som haver kom Kalle springandes efter förra veckans träning med en lapp om MT-cupen, "Jag ska va med" ropade han. Chockad ( han har verkligen inte velat vara med tidigare och jag har varit glad att få honom att va med och spela den sista stunden på träningarna) sken jag upp. Dagen efter hämtade Jon hem en febrig Kalle från fritids och någon match blev det inte den helgen. Idag var det dock andra bullar och han spelade med hela matchen utan att tveka. Visst var han nervös innan, men han gjorde en jättebra insats. Synd att det var sista matchen för säsongen, samtidigt som jag är glad att han hann testa en match innan det var slut för i år. Nästa år blir det kanske fler helger vid sidan av fotbollsplanen för en viss mamma <3
Sol Jenny
Skogstur
Igår vaknade vi upp till en vacker höstdag och eftrsom Jon ändå hade planerat in en tur till stugan, för att hämta hem saker till älgjakten, packade vi även ner några svampkorgar och fika. Först en sväng till stugan, där inte mindre än 6 huggormar låg och gassade på grusvägen, alla inom en sträcka av 50 meter. Otäcka, snuskiga och vackra djur det där... 
Helt på vinst och förlust stannade vi sedan efter vägen och gick en sväng med våra svampkorgar. Först såg det mörkt ut men snart började trattisarna ploppa upp runt fötterna på oss... och har man hittat en, ja då har man snart korgen full. Det är så roligt nu när även barnen, både Kalle och Ebba, har börjar känna igen svampen. Ebba springer runt och tittar under hattarna och på fötterna för att identifiera vilka hon ska plocka. Så gulligt. Nu ligger svamoen här hemma på tork för att kunna användas till sås och annat.Svamp är nog det roligaste man kan plocka tror. Jag är helt såld på det! synd att det inte finns mer gula kantareller här uppe bara... å andra sidan blir man desto gladare när man hittar några :) Nu blir det lite hushållssysslor här hemma, sen kanske ännu en tur till skogen, vi får se.
Sol Jenny
4 barnsmor <3
Idag testar jag på livet som fyrbarnsmor! Hur det går??? Toppen! :)
Jag skulle gärna ha en stor skara barn här hemma... men det finns vissa saker som krävs för att det ska fungera, ungefär samma sak som krävs för giftemål! -Man måste vara TVÅ om det! Att lura den andra parten in i en sån situation, som att bli gravid, finns inte i min värld. Det är en aldeles för egoistisk handling. Att däremot "låna ihop" lite ungar här och där... utan att mannen har en chans att protestera, tycker jag däremot är helt OK ;) Vadå, det är ju bara för en natt. (jag har dock inte fått några klagomål från mannen i huset).
I natt har vi lånat Jons systers barn Selma och Felicia. I första hand för att de ska åka buss med Kalle till skolan i morgon, men även för att Anna är i Falun i natt och för att kusinerna tycker det är mysigt att va tillsammans. Känns lite tyggare för både Kalle och mamman att någon "större" är med första gången. Jag hoppas att han sedan ska kunna åka själv de dagar jag börjar 10 så jag slipper hålla på och skjutsa fram och tillbaka.
Att ha många barn här hemma är verkligen inte avskräckande på mina önskningar om en stor familj. Visst har man många barn och tätt blir det förstås fullt upp. Har man däremot någon sladdis måste det va så lättsamt med äldre syskon. Ser ju bara på Kalle hur han gullar och leker med små barn, på samma sätt som Selma och Felicia tar hand om Kalle och Ebba och på det sättet underlättar för mig som mamma. Visst blev det lite extra skjutsande eftersom Felicia hade fotbollsträning, men samtidigt kunde jag lämna Kalle hemma med Selma vilket underlättade det hela avsevärt!
Selma, Elin Felicia, Ebba, Kalle och Johan. En härlig barnaskara, å 4 har jag här i natt :)
Nej många barn - inte mig emot!
(Men NEJ, det blir inte fler här!)
Sol Jenny
Jag skulle gärna ha en stor skara barn här hemma... men det finns vissa saker som krävs för att det ska fungera, ungefär samma sak som krävs för giftemål! -Man måste vara TVÅ om det! Att lura den andra parten in i en sån situation, som att bli gravid, finns inte i min värld. Det är en aldeles för egoistisk handling. Att däremot "låna ihop" lite ungar här och där... utan att mannen har en chans att protestera, tycker jag däremot är helt OK ;) Vadå, det är ju bara för en natt. (jag har dock inte fått några klagomål från mannen i huset).
I natt har vi lånat Jons systers barn Selma och Felicia. I första hand för att de ska åka buss med Kalle till skolan i morgon, men även för att Anna är i Falun i natt och för att kusinerna tycker det är mysigt att va tillsammans. Känns lite tyggare för både Kalle och mamman att någon "större" är med första gången. Jag hoppas att han sedan ska kunna åka själv de dagar jag börjar 10 så jag slipper hålla på och skjutsa fram och tillbaka.
Att ha många barn här hemma är verkligen inte avskräckande på mina önskningar om en stor familj. Visst har man många barn och tätt blir det förstås fullt upp. Har man däremot någon sladdis måste det va så lättsamt med äldre syskon. Ser ju bara på Kalle hur han gullar och leker med små barn, på samma sätt som Selma och Felicia tar hand om Kalle och Ebba och på det sättet underlättar för mig som mamma. Visst blev det lite extra skjutsande eftersom Felicia hade fotbollsträning, men samtidigt kunde jag lämna Kalle hemma med Selma vilket underlättade det hela avsevärt!
Selma, Elin Felicia, Ebba, Kalle och Johan. En härlig barnaskara, å 4 har jag här i natt :)
Nej många barn - inte mig emot!
(Men NEJ, det blir inte fler här!)
Sol Jenny
riktigt rik på riktigt!
Inför den här kalla hemska hösten har jag ju haft 3 önskningar! (ja ja... nu struntar vi sånt som fred på jorden och oändligt med pengar på banken). 3 "små" önskningar för att få hösten lite mysigare. När sommaren går mot sitt slut blir jag alltid sugen på att göra en eld att krypa ner framför. Vi har i och för sig en kakelugn i huset, men den är placerad i sovrummet och det är ju det sista rummet man vill värma upp!
Nej en kamin i vardagsrummet ska det va så man kan stänga av den där dumburken och istället lyssna på eldens sprakande! MYS. Till det vill jag avnjuta en stor kopp kaffe med mjölk! ...å där kom andra önskningen för höstmysen in. En lattemaskin! Det enda som nu saknas när jag sitter där i soffan framför min brasa och avnjuter en varm kopp är en bra bok. På det här sättet skulle höstmörkret där utanför förnstret var så mycke mer välkommet.
Nu har en av mina önskningar slagit in. Toppen... eller??? Vi har en kamin i huset. Tyvärr är det i form av min dotter som legat brännhet bredvid mig i sängen hela natten. Känns som jag inte fått en blund i natt, men Ebba är glad och pigg. Hur kommer det sig att det är så med barn. De har feber och vips är de uppe och skuttar igen. Själv skulle man varit halvdö i ett par dagar. Hur som haver har mina tre önskningar sjunkit till 1. Att mina barn ska hålla sig friska och krya, det är i alla fall det som är viktigast! ...och en förkylningsdust då och då kan man ju faktiskt leva med!
Alla välfärdsprylar i all ära... men vad ska man med dom till om man inte får vara frisk och lycklig! Plötsligt känner jag mig rik som få!
Kram
Sol Jenny
Nej en kamin i vardagsrummet ska det va så man kan stänga av den där dumburken och istället lyssna på eldens sprakande! MYS. Till det vill jag avnjuta en stor kopp kaffe med mjölk! ...å där kom andra önskningen för höstmysen in. En lattemaskin! Det enda som nu saknas när jag sitter där i soffan framför min brasa och avnjuter en varm kopp är en bra bok. På det här sättet skulle höstmörkret där utanför förnstret var så mycke mer välkommet.Nu har en av mina önskningar slagit in. Toppen... eller??? Vi har en kamin i huset. Tyvärr är det i form av min dotter som legat brännhet bredvid mig i sängen hela natten. Känns som jag inte fått en blund i natt, men Ebba är glad och pigg. Hur kommer det sig att det är så med barn. De har feber och vips är de uppe och skuttar igen. Själv skulle man varit halvdö i ett par dagar. Hur som haver har mina tre önskningar sjunkit till 1. Att mina barn ska hålla sig friska och krya, det är i alla fall det som är viktigast! ...och en förkylningsdust då och då kan man ju faktiskt leva med!
Alla välfärdsprylar i all ära... men vad ska man med dom till om man inte får vara frisk och lycklig! Plötsligt känner jag mig rik som få!
Kram
Sol Jenny
Ingen tröst när det är höst!
Jag som skulle ställa in mig på en bra höst och så känner man sig trött och less innan löven ens har hunnit skifta färg! Känner verkligen för att bara tröstshoppa en härlig höstgarderob med massa stickat, stora tröjor, mjuka byxor, sockor, nya skor och sjalar i alla mönster och färger. För att inte tala om MÖSSOR!
En annan dröm är att renovera hela nedervåningen, då framför allt för att få in en kamin och en lattemaskin. Dessa två detaljer, tillsammans med en bra bok, skulle kunnna göra mina höstar så mycket trevligare.
...Men fattig som en dammråtta på sterillabbet blir det inget av med detta. Nä det är ju bara att tacka och ta emot när höstdepritionen kommer och smyger sig på en med sin negativa attityd. När jag blir rik ska jag ÄLSKA hösten. Då ska jag unna mig allt det där "lilla extra" för att ivet ska kännas underbart och härligt. Men nu.... nu är det bara att stå ut med hösten och hoppas mina nära står ut mig mig...
Inte blir det bättre av att sitta och vänta på pengar från försäkringskassan heller. Hade man inte höstångest innan så får man ångest bara av att se deras gröna logga. Vad är det sär för ställe igentligen. Hur länge ska man behöva vänta. Blir orolig varje gång att jag inte ska få pengar därifrån och 95% av gångerna infriar sig mina farhågor. Denna gång vet jag inte hur det går. De har utbetalning den 26, men samtidigt säger de att handläggningstiden är upp till 30 dagar (de fick mina papper 5 aug). ...om de fått alla uppgifter. För att kunna betala mina räkningar har jag ringt hela veckan. Hade förväntat mig lååång kötid men tji fick jag. Det var för många som ringde för att ens placera mig i kö... Var god ring senare! I torsdags skickade jag därför iväg ett mail med mina frågor men har inte fått svar!
Nej för att slippa ifrån allt det här grubblandet tog jag med mig barnen på eftermiddagen och begav mig ut på en skogspromenad. Jon, som har ont i benhinnorna efter lördagens fågeljakt, stannade hemma och skötte steken. Våra barn är så duktiga att gå i skogen. Kalle letade verkligen både högt och lågt efter svamparna ;)
Nu väntar i alla fall en härlig söndagsmiddag med älgstek och svampsås, med både gula kantareller och trattisar.
Något som gör mig lycklig i den dystra mörka hösten är i alla fall det här:
Våran lilla misse måste vara världens gosigaste. Han lägger barnen så de somnar, och myser själv med kurrmaskinen på högsta volym varje kväll. För övrigt sitter han just nu mellan mina armar på skrivbordet, kurrar (såklat) och tittar på mina fingrar när de slår på tangenterna :)
Nej nu blir det ett reduu (katten) redigt missemys!
Sol Jenny
Roligt jobb!
Ibland undrar jag hur kul man får ha på jobbet! Jag har mina dagar när jag känner mig trött, oinspirerad, inte lika glad som alltid, stressad, på dåligt humör och bara less... men oftast, oftast är det otroligt kul att va på jobbet. Det är till och med kul även när det är träkigt, typ. Ibland beror det roliga på att man har roliga kunder. Ibland beror det på att vi som jobbar där har så roligt tillsammans. Ibland beror det roliga på att man får ska något snyggt. Men ibland beror det roliga på att det bara dyker upp helt tokiga saker eller situationer.
Igår dök en sån situation upp! ...en sån som får en att skratta hysteriskt och vi får lugna oss själva för att inte verka alltför oseriösa. Det är då tur att vi har kunder med humor. hur som haver staplade en kille in på salonen, klädd i beiga byxor och röd träningsoverallströja. (ännu en förklaring till varför journalister blivit utsedda till den sämst klädda yrkesgruppen, sen finns det ju undantag som bekräftar regeln) Han började ställa frågor kring politik och visade sig komma från Sveriges radio, P4. Efter ett kort samtal fick Anna ställa upp som "intervjuoffer", vilket inte var första gången när vi är tillsammans :) Killen säger: "då går jag ut och sen kommer jag in och sätter på dig". Jag höll på att dö av skratt och kunde inte låta bli att upprepa vad han sa "skulle du sätta på henne???" Killenb hade otroligt skön humor och var härligt social. Sen rullade det på. Slutade med att jag fick gömma mig på andra sidan väggen för att intervjun skulle kunna genomföras.
Som jag sa handlade intervjun om politik och det kommande valet. Hans frågor gällde hur man skulle få ett mer levande centrum i Orsa. Vi disskuterar lite tillsammans om just dett, om vart centrum i Orsa är någonstans??? I intervjun pratade Anna om försöket med gågatan i Orsa som nu ekar tom... och hur man ska kunna förbättra orsa centrum. Bla bla bla..... Så var intervjun slut (Dvs, del 1). Killen går ut, kommer tillbaka (han gjorde så några gånger...). Han hade då gått från vår salong och mot Frelins, för er som vet vart vi är, men vänt. Så frågar han vart den där gågatan är som Anna pratat om i intervjun???? Jag DÖR ännu en gång! han har inte ens insett att gågatan är just den har gått på när han letat efter den! Fatta vad fel Orsa är! Anna följer med killen ut och pekar på båda riktningarna av "gågatan". De blir så stående där ett tag innan killen ännu en gång kommer med Anna in... för att återuppta intervjun! Efter ytterligar några frågor avslutar han med att fråga vilken frisyt som är inne i Orsa just nu, och Anna svarar:
- ***** PIP******!
>ASGARV<
Jag tänker inte avslöja här vad hon svarade.... men jag hoppas, jag hoppas dom tar med det under sändningen i morgon (torsdag) mellan 15-16, Valextra från Orsa, Kanalen är P4.
I morgon är Anna på skolan i Falun och sliter med eleverna på Frisörcentrum, men vi kommer ändå "njut" av hennes stämma på salongen. Klockan 15.00 rattar vi in P4s kanal och höjer volymen. ...gör det du också vett jag !
Radioapan. Jag missade fota under intervjun på salongen så jag slänger in en bild från en tidigare "session" istället. Kolla in stilen, frillan, banalskalet och den oknutna skon! Det är min chef det!
Sov gott världen!
Sol Jenny
Igår dök en sån situation upp! ...en sån som får en att skratta hysteriskt och vi får lugna oss själva för att inte verka alltför oseriösa. Det är då tur att vi har kunder med humor. hur som haver staplade en kille in på salonen, klädd i beiga byxor och röd träningsoverallströja. (ännu en förklaring till varför journalister blivit utsedda till den sämst klädda yrkesgruppen, sen finns det ju undantag som bekräftar regeln) Han började ställa frågor kring politik och visade sig komma från Sveriges radio, P4. Efter ett kort samtal fick Anna ställa upp som "intervjuoffer", vilket inte var första gången när vi är tillsammans :) Killen säger: "då går jag ut och sen kommer jag in och sätter på dig". Jag höll på att dö av skratt och kunde inte låta bli att upprepa vad han sa "skulle du sätta på henne???" Killenb hade otroligt skön humor och var härligt social. Sen rullade det på. Slutade med att jag fick gömma mig på andra sidan väggen för att intervjun skulle kunna genomföras.
Som jag sa handlade intervjun om politik och det kommande valet. Hans frågor gällde hur man skulle få ett mer levande centrum i Orsa. Vi disskuterar lite tillsammans om just dett, om vart centrum i Orsa är någonstans??? I intervjun pratade Anna om försöket med gågatan i Orsa som nu ekar tom... och hur man ska kunna förbättra orsa centrum. Bla bla bla..... Så var intervjun slut (Dvs, del 1). Killen går ut, kommer tillbaka (han gjorde så några gånger...). Han hade då gått från vår salong och mot Frelins, för er som vet vart vi är, men vänt. Så frågar han vart den där gågatan är som Anna pratat om i intervjun???? Jag DÖR ännu en gång! han har inte ens insett att gågatan är just den har gått på när han letat efter den! Fatta vad fel Orsa är! Anna följer med killen ut och pekar på båda riktningarna av "gågatan". De blir så stående där ett tag innan killen ännu en gång kommer med Anna in... för att återuppta intervjun! Efter ytterligar några frågor avslutar han med att fråga vilken frisyt som är inne i Orsa just nu, och Anna svarar:
- ***** PIP******!
>ASGARV<
Jag tänker inte avslöja här vad hon svarade.... men jag hoppas, jag hoppas dom tar med det under sändningen i morgon (torsdag) mellan 15-16, Valextra från Orsa, Kanalen är P4.
I morgon är Anna på skolan i Falun och sliter med eleverna på Frisörcentrum, men vi kommer ändå "njut" av hennes stämma på salongen. Klockan 15.00 rattar vi in P4s kanal och höjer volymen. ...gör det du också vett jag !
Radioapan. Jag missade fota under intervjun på salongen så jag slänger in en bild från en tidigare "session" istället. Kolla in stilen, frillan, banalskalet och den oknutna skon! Det är min chef det!
Sov gott världen!
Sol Jenny
Yra hösttankar...
Höst.
Vackra färger på träden, svamp och bär i skogen, sval uppfriskande luft, tillbaka till rutiner... jo visst låter det härligt?
NÄ... jag gillar inte hösten. Har aldrig gjort det. Men för varje år försöker jag vara lite mer possitiv. Det har blivit lite lättare sen jag fick upp ögonen för svampplockning, visst. Men det har också gjort att jag varje höst längtar mig söderut... där skogens guld finns. Ja ja, vi har också våra kantarellställen här hemma men det går i alla fall inte att jämföra med hur det är längre söderut. Jag kan också njuta av vackert höstväder när solen lyser på trädens vackra färger... men samma sak där. Går inte att jämföra med färgerna som skogarna i södra delarna av landet bjuder på. Och en sak till, hur många är dessa dagar... igentligen??? Men ok, NÄR solen lyser och NÄR man hittar det där kantarellstället och NÄR man har tid att njuta av dessa dagar.... ja då kan hösten vara underbar!
...men sen då! Sen när löven fallit till marken och blivit bruna. När solens strålar bytts mot regnmoln och kalla vindar och de sista svamparna murknat... va ska vi med den tiden till?????? Man blir ju deppad bara av väntan på att höstdepritionen ska komma. Det räcker med att det första gula lövet visar sig på björken så stiger depritionen inom mig.
Men i år ska jag försöka att ta hösten med ro. Jag ska försöka njuta av de där dagarna som jag faktiskt gillar. Jag ska se till att ha saker att se fram emot. Jag ska njuta av det lilla, typ en kopp te i soffan med tända ljus när barnen somnat. Brukar det inte komma nya filmer under hösten??? perfekt ju! Jag ska se till att ha en bra bok att fördriva tid med och nu har vi dessutom en gofis till kattunge som kan göra mig sällskap. Jag ska även försöka komma igång med lite träning, ett par gånger i veckan skulle göra stor skillnad för att orka med vardagen, det vet jag. Något jag faktiskt tog tag i idag då jag och Anna tog en promenad runt Hansjö. Jag ska även ta mig tid för barnen, att umgås med mina barn är det som gör mig lyckligast, gladast och lugn i själen.
Den ena sötare än den andra... Något att gosa med när hösttråket sätter in!
Jo nu bestämmer vi det! Det blir en bra höst i år!
Sol Jenny
Vackra färger på träden, svamp och bär i skogen, sval uppfriskande luft, tillbaka till rutiner... jo visst låter det härligt?
NÄ... jag gillar inte hösten. Har aldrig gjort det. Men för varje år försöker jag vara lite mer possitiv. Det har blivit lite lättare sen jag fick upp ögonen för svampplockning, visst. Men det har också gjort att jag varje höst längtar mig söderut... där skogens guld finns. Ja ja, vi har också våra kantarellställen här hemma men det går i alla fall inte att jämföra med hur det är längre söderut. Jag kan också njuta av vackert höstväder när solen lyser på trädens vackra färger... men samma sak där. Går inte att jämföra med färgerna som skogarna i södra delarna av landet bjuder på. Och en sak till, hur många är dessa dagar... igentligen??? Men ok, NÄR solen lyser och NÄR man hittar det där kantarellstället och NÄR man har tid att njuta av dessa dagar.... ja då kan hösten vara underbar!
...men sen då! Sen när löven fallit till marken och blivit bruna. När solens strålar bytts mot regnmoln och kalla vindar och de sista svamparna murknat... va ska vi med den tiden till?????? Man blir ju deppad bara av väntan på att höstdepritionen ska komma. Det räcker med att det första gula lövet visar sig på björken så stiger depritionen inom mig.
Men i år ska jag försöka att ta hösten med ro. Jag ska försöka njuta av de där dagarna som jag faktiskt gillar. Jag ska se till att ha saker att se fram emot. Jag ska njuta av det lilla, typ en kopp te i soffan med tända ljus när barnen somnat. Brukar det inte komma nya filmer under hösten??? perfekt ju! Jag ska se till att ha en bra bok att fördriva tid med och nu har vi dessutom en gofis till kattunge som kan göra mig sällskap. Jag ska även försöka komma igång med lite träning, ett par gånger i veckan skulle göra stor skillnad för att orka med vardagen, det vet jag. Något jag faktiskt tog tag i idag då jag och Anna tog en promenad runt Hansjö. Jag ska även ta mig tid för barnen, att umgås med mina barn är det som gör mig lyckligast, gladast och lugn i själen.
Den ena sötare än den andra... Något att gosa med när hösttråket sätter in!
Jo nu bestämmer vi det! Det blir en bra höst i år!
Sol JennyVille
Jag har varit lite bloggtrött på sista tiden. Kanske beror det på att jag börjat jobba och att dagarna då snabbt rinner ifrån mig. Känns som jag bara vaknar, drar iväg med barnen (ett till dagis och ett till fritids), sen jobbet och kommer hem, äter, plockar och donar, lägger barn... lägger barn, nattar barn, hämtar vatten till barn, nattar barn, sitter på helspänn och hoppas barnen somnat... och ibland kanske jag och sambon får en stund tillsammans med en film! Alternativt lägger jag mig bredvid något av barnen och vaknar någon timme senare, förhoppningsvis sover även barnet då!
Flera dagar har jag tänkt ut saker jag ska skriva om på bloggen. Inte bara dessa vardagliga "dagboksinläggen" som det känns som bloggen endast bestått av den senaste tiden, utan även lite mer lättsamma som djupa tankar och funderingar tokiga som allvarliga... men det kanske jag hinner och tar tag i, en annan gång!
Idag vill jag bara berätta om vår nya familjemedlem! VILLE!
Ville kom till oss förra helgen. Jag hade tidigt bestämt mig för att han skulle komma till oss, men det visste inte resten av familjen om. Jag behövde därför en plan för att det skulle bli som jag hade bestämt. Testade lite lätt med att fråga men fick ett snabbt och klart avslag! Med min kvinnliga list styrde jag dock om det hela och nu är han här :) När jag räknat ut att Jons födelsedag låg nära datumet för leveransen fick det helt enkelt bli en födelsedagspresent från Jons syster Anna till honom, och födelsedagspresenter kan man ju inte lämna tillbaka. Dessutom vet jag att Jon blev jätteglad!
Bästa födelsedagspresenten!
Ville är en bedårande liten beigeröd kattunge, med extra tår, stora öron och snälla ögon. I maj blev våran, då 6 månader gamla, kattunge "Musse" ihjälkörd utanför vårt hus. Speciellt Kalle tog det mycket hårt och grinade länge efter honom. Lyckan i hans ögon när han förstod att vi hade fått en ny kattunge var enorm. Han vårdar nu Ville som sitt lilla barn. Han har byggt en stege till honom så han kan ta sig upp i hans säng och det första han frågar efter på morgonen är Ville, och jag tror Ville är lika förtjust i Kalle som Kalle är i honom.
Bästisar.
Visst är det ett riktigt charmtroll!
Nu ska jag ta de där minuterna med min "man" i soffan innan vi förflyttar oss till sängen. Eller det blir nog sängen direkt!
SOV GOTT!
Sol Jenny
Flera dagar har jag tänkt ut saker jag ska skriva om på bloggen. Inte bara dessa vardagliga "dagboksinläggen" som det känns som bloggen endast bestått av den senaste tiden, utan även lite mer lättsamma som djupa tankar och funderingar tokiga som allvarliga... men det kanske jag hinner och tar tag i, en annan gång!
Idag vill jag bara berätta om vår nya familjemedlem! VILLE!
Ville kom till oss förra helgen. Jag hade tidigt bestämt mig för att han skulle komma till oss, men det visste inte resten av familjen om. Jag behövde därför en plan för att det skulle bli som jag hade bestämt. Testade lite lätt med att fråga men fick ett snabbt och klart avslag! Med min kvinnliga list styrde jag dock om det hela och nu är han här :) När jag räknat ut att Jons födelsedag låg nära datumet för leveransen fick det helt enkelt bli en födelsedagspresent från Jons syster Anna till honom, och födelsedagspresenter kan man ju inte lämna tillbaka. Dessutom vet jag att Jon blev jätteglad!
Bästa födelsedagspresenten!
Ville är en bedårande liten beigeröd kattunge, med extra tår, stora öron och snälla ögon. I maj blev våran, då 6 månader gamla, kattunge "Musse" ihjälkörd utanför vårt hus. Speciellt Kalle tog det mycket hårt och grinade länge efter honom. Lyckan i hans ögon när han förstod att vi hade fått en ny kattunge var enorm. Han vårdar nu Ville som sitt lilla barn. Han har byggt en stege till honom så han kan ta sig upp i hans säng och det första han frågar efter på morgonen är Ville, och jag tror Ville är lika förtjust i Kalle som Kalle är i honom.
Bästisar.
Visst är det ett riktigt charmtroll!
Nu ska jag ta de där minuterna med min "man" i soffan innan vi förflyttar oss till sängen. Eller det blir nog sängen direkt!
SOV GOTT!
Sol Jenny
yra
Funderade länge på yra eller icke yra... men när Jon tog plats under gräsklipparen (nej jag körde inte över honom den gick sönder så han mekade), ja då beslutade jag mig för att ta mina små guldklimpar och åka ner en sväng. Ganska mysigt att komma dit i tid, riktigt se musikerna innan det går över styr och "slippa" trängas i kön till baren i öltälten. Men med två barn som ville åt olika håll, köpa ditten och datten och INTE stå still och bara lyssna... ja så kände jag mig yrare än vanligt en onsdagkväll på sommaren i Orsa.
Efter att ha lyssnat på "rälsbussen från Östersund..." smet vi in på skoaffären och inhandlade nya springskor till Kalle och stövlar till Ebba. ÄNTLIGEN! Sen blev det en rundtur på byn innan vi avslutade med lite lek i den nya lekparken vid biblioteket. En park som för övrigt är väl värd ett besök för att roa barnen för er som har!
På vägen hem ville Ebba till Micke och Mona men jag talade om att de hade åk till Stockholm.
- "men ÅH! DÅ KOMMER JU JAG ATT SAKNA DOM!" gnällde Ebba, blev kinkig och kunde inte fatta varför i hela friden de hade åkt dit!
Så söt!
Ebba och Micke i Fjäten. Nyår 09/10
Sol Jenny
Efter att ha lyssnat på "rälsbussen från Östersund..." smet vi in på skoaffären och inhandlade nya springskor till Kalle och stövlar till Ebba. ÄNTLIGEN! Sen blev det en rundtur på byn innan vi avslutade med lite lek i den nya lekparken vid biblioteket. En park som för övrigt är väl värd ett besök för att roa barnen för er som har!
På vägen hem ville Ebba till Micke och Mona men jag talade om att de hade åk till Stockholm.
- "men ÅH! DÅ KOMMER JU JAG ATT SAKNA DOM!" gnällde Ebba, blev kinkig och kunde inte fatta varför i hela friden de hade åkt dit!
Så söt!
Ebba och Micke i Fjäten. Nyår 09/10
Sol Jenny
