Kul-kul dagar!
Har loggat in flera gånger nu för att försöka få till ett inlägg, men hela tiden har något kommit i vägen. Nu hoppas jag dock få ihop några rader.
Torsdagen och fredagen, våra kul-kul dagar, blev precis så... kul-kul :) Vi samlades vid skolan i centrala Falun, delades in i lag och fick sedan en karta som visade vägen för tipspromenaden som ledde oss till toppen av hoppbackarna. Min gissning var därmed ganska bra... :) På toppen av hoppbacken grillade vi hamburgare och njöt av den underbara utsikten innan vi trippade ner igen och inkvarterade oss i stugbyn på Lugnet. Därefter var det dags för minigolf, något jag inte spelat på säkert 10 år. Jag är ju inget stort golf-fan men det var ganska kul i alla fall.
När det var dags för middagen plockades det fram en mängd ingridienser på ett långbord. Lagen fick därefter 100 kronor att spendera då detta skulle aktioneras ut. Av det vi ropat in skulle vi sedan laga en förrätt, en varmrätt och en efterrätt. När varje rätt var klar stannade endast lagledaren, d v s jag, kvar i stugan och inväntade gäster. (mina lagmedlemmar blev därmed "gäster" i någon annan stuga). På "min" menu stod det: förrätt: grönsaksfyllda salladsblad med bläckfiskringar. Varmrätt: kycklingfilé med salsa och nudlar Efterrätt: färsk annanas med glass och sirap. Riktigt gott måste jag säga med tanke på förutsättningarna. Inte helt lätt att få ihop en middag med endast 2 plattor, en micro och ingen ugn.
Efter maten var det äntligen dags för mingel och umgänge. Partyt ägde, av någon anledning, rum i våran stuga :) En riktig toppenkväll med många skratt och galna upptåg. Det blev inte många timmars sömn, men det var det värt!
Tyvärr tog batterierna slut i min kamera och telefonen ballade ur så jag fick inte med mig några bilder från galajet. Hoppas kunna få några kopior av mina klassisar.
Sol Jenny
Torsdagen och fredagen, våra kul-kul dagar, blev precis så... kul-kul :) Vi samlades vid skolan i centrala Falun, delades in i lag och fick sedan en karta som visade vägen för tipspromenaden som ledde oss till toppen av hoppbackarna. Min gissning var därmed ganska bra... :) På toppen av hoppbacken grillade vi hamburgare och njöt av den underbara utsikten innan vi trippade ner igen och inkvarterade oss i stugbyn på Lugnet. Därefter var det dags för minigolf, något jag inte spelat på säkert 10 år. Jag är ju inget stort golf-fan men det var ganska kul i alla fall.
När det var dags för middagen plockades det fram en mängd ingridienser på ett långbord. Lagen fick därefter 100 kronor att spendera då detta skulle aktioneras ut. Av det vi ropat in skulle vi sedan laga en förrätt, en varmrätt och en efterrätt. När varje rätt var klar stannade endast lagledaren, d v s jag, kvar i stugan och inväntade gäster. (mina lagmedlemmar blev därmed "gäster" i någon annan stuga). På "min" menu stod det: förrätt: grönsaksfyllda salladsblad med bläckfiskringar. Varmrätt: kycklingfilé med salsa och nudlar Efterrätt: färsk annanas med glass och sirap. Riktigt gott måste jag säga med tanke på förutsättningarna. Inte helt lätt att få ihop en middag med endast 2 plattor, en micro och ingen ugn.
Efter maten var det äntligen dags för mingel och umgänge. Partyt ägde, av någon anledning, rum i våran stuga :) En riktig toppenkväll med många skratt och galna upptåg. Det blev inte många timmars sömn, men det var det värt!
Tyvärr tog batterierna slut i min kamera och telefonen ballade ur så jag fick inte med mig några bilder från galajet. Hoppas kunna få några kopior av mina klassisar.
Sol Jenny
hemlig resa
Idag ska vi iväg... "somewhere"!!! På vårt schema har vi "kul-kul" dagar. Vi ska infinna oss på skolan kl 10. därefter ger vi oss av... hur?? ja det var ju en bra fråga! Väskorna, där vi ska ha sänglinnen, dricka mm, verkar det som vi ska lämna i något fordon men om vi själva får åka med är oklart. Det här är i stort sett allt vi vet! Hatar att packa när jag inte vet VAD jag ska packa. Jag som tar med alldeles för mycket när jag vet vart jag ska...
Jag tror dock vi kommer hamna på någon kursgård, stugby eller liknande. Om vi nu inte får åka med våra väskor skulle det inte förvåna mig om vi delas in i lag och får en karta och sen blir det tävling dit vi ska, jag tar nog springskorna på mig :)
Nej måste återgå till packningen nu. Vi hörs till helgen
Tjing
Sol Jenny
Jag tror dock vi kommer hamna på någon kursgård, stugby eller liknande. Om vi nu inte får åka med våra väskor skulle det inte förvåna mig om vi delas in i lag och får en karta och sen blir det tävling dit vi ska, jag tar nog springskorna på mig :)
Nej måste återgå till packningen nu. Vi hörs till helgen
Tjing
Sol Jenny
Rymdnörd
Var så taggad i morse när jag satte mig i bilen. Hela vägen ner till Falun längtade jag, jag till och med småsprang sista biten till skolan för att ha tid på mig...
Det var dock varken lektioner, kunder eller klasskompisarna som i första hand fick mig att bråska på mina steg. Nej det var Fuglesang. Han skulle ju iväg i morse, det ville jag INTE missa. Jag slängde mig på tv för att sätta på nyheterna, men bara för att mötas av beskedet att avfärden blivit framflyttad till i morgon. TYPISKT! Klockan 07.16 ska det tydligen göras ett nytt försök (om man ska tro aftonbladet). Det kommer tyvärr betyda att jag sitter i bilen i morgon när han skjuts iväg, jag som ville se det på TV :( Får nöja mig med alla repriser som troligtvis kommer sändas vid varje nyhetssändning hela dagen.
COOL kille :)
Varför är jag då så euforisk över denna händelse?! Därför att det är helt omänskligt sjukt COOL! Tänk er själva att skjutas ut i rymden och se jorden under dig som en rund liten planet. Det är STORT. Tänk att sväva inne i kabyssen, äta pepparkakor med samesked i leksandsdräkt.... ja han är ju ganska humoristisk den där killen :) Och sen rymdpromenader på det...
Jag får nog kalla mig rymdnörd, och det är jag i så fall stolt över. Rymden är såååå häftig. Sen jag var liten har jag sagt till mamma att jag har velat bli astronaut. Kanske inte helt förvånande att min favoritmonchichi hade just rymddräkt. När jag sedan har gjort yrkestester på arbetsförmedlingen har astronaut funnits med bland förslagen... OK, när det kommit till de tekniska testerna hade jag kanske sållats bort men drömma kan man ju alltid. Jag kommer i alla fall fortsätta titta upp mot stjärnorna och fundera vad som finns där ute!
Sol jenny
Det var dock varken lektioner, kunder eller klasskompisarna som i första hand fick mig att bråska på mina steg. Nej det var Fuglesang. Han skulle ju iväg i morse, det ville jag INTE missa. Jag slängde mig på tv för att sätta på nyheterna, men bara för att mötas av beskedet att avfärden blivit framflyttad till i morgon. TYPISKT! Klockan 07.16 ska det tydligen göras ett nytt försök (om man ska tro aftonbladet). Det kommer tyvärr betyda att jag sitter i bilen i morgon när han skjuts iväg, jag som ville se det på TV :( Får nöja mig med alla repriser som troligtvis kommer sändas vid varje nyhetssändning hela dagen.
COOL kille :)
Varför är jag då så euforisk över denna händelse?! Därför att det är helt omänskligt sjukt COOL! Tänk er själva att skjutas ut i rymden och se jorden under dig som en rund liten planet. Det är STORT. Tänk att sväva inne i kabyssen, äta pepparkakor med samesked i leksandsdräkt.... ja han är ju ganska humoristisk den där killen :) Och sen rymdpromenader på det...
Jag får nog kalla mig rymdnörd, och det är jag i så fall stolt över. Rymden är såååå häftig. Sen jag var liten har jag sagt till mamma att jag har velat bli astronaut. Kanske inte helt förvånande att min favoritmonchichi hade just rymddräkt. När jag sedan har gjort yrkestester på arbetsförmedlingen har astronaut funnits med bland förslagen... OK, när det kommit till de tekniska testerna hade jag kanske sållats bort men drömma kan man ju alltid. Jag kommer i alla fall fortsätta titta upp mot stjärnorna och fundera vad som finns där ute!Sol jenny
Kalashelg!
Har kommit på att det här med jour är bra. (Jon har jour 1 vecka då och då på kommunen, vilket innebär att han får rycka ut vid inbrott, trasiga diskmaskiner mm efter ordinarie arbetstid) För det första så blir det lite extra klirr i kassan och dessutom tvingas vi till en lugn helg varje månad.
Gårdagen, dvs lördag, var det kalas och kalas. Vi började med att fira Leo som fyllde 3 år och därefter skjutsade jag Kalle och Maja till lekkompaniet där Filip hade 5 års kalas. Medan de stora barnen roade sig, for jag och Ebba hem till gammelalice för att umgås lite med henne och moster Astrid (mormors syster). Därifrån tog vi en vända till Torrkittvägen för att hälsa på Sonja. Sonja var tyvärr i Stockholm för att fira Tyra som hade 6 års kalas, men Göran tog emot oss och buketten med ringblommor som Ebba hade med sig. Därefter lekte Göran och Ebba och hunden (som Mattias, Sonja och Görans son, och hans Ida äger) så jag trodde aldrig vi skulle komma därifrån.
Man kan undra vem som hade roligast, Göran, Ebba eller hunden?! Är nog dött lopp på den frågan!
Innan det var dags att hämta upp Kalle och Maja tog vi en sväng förbi morfar och Leia för att lämna resten av ringblommorna vi hade plockat. Vi stod hos morfar och gav honom slängpussar innan vi gick vidare till Leia. Ebba ville gärna leka med den lilla flickan men jag förklarade att hon var i himlen men att man kunde låtsas att man lekte med henne. Ebba pysslade vid graven och tittade på alla saker, nallar, fjärilar och nyckelpigor, och så säger hon:
-Vilken söt och snäll flicka!
När vi börjat gå därifrån stannade hon plötsligt till, tittade på mig och utbrister:
- Mamma, vi glömde ge henne slängpussar!
Jag kunde inte annat än att vända tillbaka med Ebba som började slänga pussar och därefter satte sig på huk och la armarna om sig själv som om hon kramade om någon. Det var såååå gulligt.
Hos Morfar och Leia
Lördagskvällen blev lugn. Maja sov över eftersom Sara och Erik skulle iväg och roa sig på 40 års kalas. Hoppas de hade en trevlig kväll. Ska nog ta och ringa henne nu och höra!
Blivande brudparet på väg på 40års kalas!
Sol Jenny
Gårdagen, dvs lördag, var det kalas och kalas. Vi började med att fira Leo som fyllde 3 år och därefter skjutsade jag Kalle och Maja till lekkompaniet där Filip hade 5 års kalas. Medan de stora barnen roade sig, for jag och Ebba hem till gammelalice för att umgås lite med henne och moster Astrid (mormors syster). Därifrån tog vi en vända till Torrkittvägen för att hälsa på Sonja. Sonja var tyvärr i Stockholm för att fira Tyra som hade 6 års kalas, men Göran tog emot oss och buketten med ringblommor som Ebba hade med sig. Därefter lekte Göran och Ebba och hunden (som Mattias, Sonja och Görans son, och hans Ida äger) så jag trodde aldrig vi skulle komma därifrån.
Man kan undra vem som hade roligast, Göran, Ebba eller hunden?! Är nog dött lopp på den frågan!
Innan det var dags att hämta upp Kalle och Maja tog vi en sväng förbi morfar och Leia för att lämna resten av ringblommorna vi hade plockat. Vi stod hos morfar och gav honom slängpussar innan vi gick vidare till Leia. Ebba ville gärna leka med den lilla flickan men jag förklarade att hon var i himlen men att man kunde låtsas att man lekte med henne. Ebba pysslade vid graven och tittade på alla saker, nallar, fjärilar och nyckelpigor, och så säger hon:
-Vilken söt och snäll flicka!
När vi börjat gå därifrån stannade hon plötsligt till, tittade på mig och utbrister:
- Mamma, vi glömde ge henne slängpussar!
Jag kunde inte annat än att vända tillbaka med Ebba som började slänga pussar och därefter satte sig på huk och la armarna om sig själv som om hon kramade om någon. Det var såååå gulligt.
Hos Morfar och Leia
Lördagskvällen blev lugn. Maja sov över eftersom Sara och Erik skulle iväg och roa sig på 40 års kalas. Hoppas de hade en trevlig kväll. Ska nog ta och ringa henne nu och höra!
Blivande brudparet på väg på 40års kalas!
Sol Jenny
rolig skoldag
Idag hade vi kunder i skolan. Jag fick en dam med "vitt" hår och med en färgad krans runt med utväxt. Jag färgade om "kransen" i en brunröd färg och la i några paket med slingor uppepå i det vita. Färgen blev jättebra och påminde mig om ACO-kola. Därefter var det dags för klippning. "min" dam ville ha en "rufsig2 frisyr så jag fick gå fram med kniven, ett riktigt roligt sätt att klippa på :) Såväl jag som läraren och kunden blev helnöjda, superkul! Synd att jag inte tog ett kort, fast kanske nästa gång hon ville ju komma tillbaka.Efter att ha sovit några timmar på soffan är det nu dags att ta med familjen och förflytta oss till sängen. I morgon väntar barnkalas och besök till mormor. Sen ska mosters prinsessa sova över, ska bli så mysigt.
KUSINER. Ebba och Maja, 2 av mina favvo prinsessor ;)
Sov gott
Sol Jenny
Crazy days!!
Shit vilka dagar. Igår åkte jag och Anna ner till Falun och stannade där över natten. Vi i klassen hade nämligen planerat in en klassfest och Anna hängde på, kul :) Redan i slutat av skoldagen började vi fixa varandras hår och när vi slutade for alla snabbt hem till sig innan vi samlades hemma hos Eve. För mig och Anna betydde "hem" ett gästrum i källaren i det lägenhetshus där mammas kompis (Anna Rosendahl) bor. En helt underbar tjej som alltid ställer upp med en säng, och mer därtill, när jag behöver. tack tack! En annan underbar Anna är Anna Gudmunds som är föredetta granne till mig och klasskompis mer syrran. Hon stälde glatt upp som chaufför till festen och räddade oss från en låååång promenad.
Festen hos Eve var helt crazy, ganska komiskt att ett gäng tjejer med så starka personligheter och olikheter fungerar så bra ihop! Kvällen avslutades på Harrys med dans och mingel. Duktig som var jag smet jag tidigare och liftade hem med Sara "mörks" pojkvän när hon skulle hem och vid 1 kröp jag ner i sängen.
När klockan ringde i morse var jag däremot DÖ! Lyckades dock dra mig upp och efter någon timme på skolan och en banan och en drickyoghurt senare återvände livet... Våra uppgifter idag bestod i att fixa håret på de nya ettorna. Vi blev indelade i team med elever från både tvåan och trean, vilket var otroligt kul. Nu återstår bara en dag i skolan denna vecka, fattar inte vart dagarna tar vägen?!!!
Eftersom jag inte hade någon kamera med mig (öh... jag vet konstigt!!!) har jag snott den här bilden från förfesten från Annas blogg. Det är ju trots allt jag som har tagit det... för vad vore en fest utan egokort! ;)
Jag, Carran och fröken :)
Sol Jenny
Sunda vanor!
I våras var jag nästan på gång. En gång i veckan i skolan och nästan en gång till hemma. Dessutom kände jag att det blev bättre och bättre, jag orkade längre och snabbare.... sen kom sommaren!
Vad jag babblar om??????
... träning!
Vet inte hur länge jag har funderat på att komma igån igen. jo jag har nog funderat på att komma igång igen ungefär sedan jag släppte tanken på att jag INTE skulle tappa det... Men som vanligt får jag aldrig tummen ur! Är jag inte för trött så kivas barnen, är det helg har vi varit på väg bort eller så lockar filmkväll mer. I kväll drog jag dock ur den, i alla fall tillfälligt. Det blev ingen lång sträcka, endast 20 minuter, men jag kom iväg. Efter 15 minuter med håll och svettdroppar som rann ner i ögonen kunde jag bara dra en slutsats.
Om springa hade varit lika skadligt som öl och festa var lika nyttigt som motion, herre gud va MYCKET roligare det hade varit och leva sunt!
Sol jenny
Vad jag babblar om??????
... träning!
Vet inte hur länge jag har funderat på att komma igån igen. jo jag har nog funderat på att komma igång igen ungefär sedan jag släppte tanken på att jag INTE skulle tappa det... Men som vanligt får jag aldrig tummen ur! Är jag inte för trött så kivas barnen, är det helg har vi varit på väg bort eller så lockar filmkväll mer. I kväll drog jag dock ur den, i alla fall tillfälligt. Det blev ingen lång sträcka, endast 20 minuter, men jag kom iväg. Efter 15 minuter med håll och svettdroppar som rann ner i ögonen kunde jag bara dra en slutsats.
Om springa hade varit lika skadligt som öl och festa var lika nyttigt som motion, herre gud va MYCKET roligare det hade varit och leva sunt!
Sol jenny
Familjelycka!!!
En bild säger mer....
Ännu en gång sitter jag här med tårar i ögonen... denna gång av lycka!
Den här bilden betyder mycket för mig. Den betyder vändningen för denna underbara och vackra familj. Jag var rädd att jag aldrig skulle få se lyckan lysa i ögonen på dem igen, men nu vet jag att jag inte behöver oroa mig. Ni ser ju själva... Anders står där stark och stilig, Tyra stolt och lika bedårande som alltid med lillebror i famnen! Vad beträffar mamma Johanna är jag säker på att hon står, lika vacker som alltid,och glädjs åt sin underbara familj.
Ser fram emot att se er igen snart!
Kram
Sol jenny
Ännu en gång sitter jag här med tårar i ögonen... denna gång av lycka!
Den här bilden betyder mycket för mig. Den betyder vändningen för denna underbara och vackra familj. Jag var rädd att jag aldrig skulle få se lyckan lysa i ögonen på dem igen, men nu vet jag att jag inte behöver oroa mig. Ni ser ju själva... Anders står där stark och stilig, Tyra stolt och lika bedårande som alltid med lillebror i famnen! Vad beträffar mamma Johanna är jag säker på att hon står, lika vacker som alltid,och glädjs åt sin underbara familj.
Ser fram emot att se er igen snart!
Kram
Sol jenny
Hängig dotter!!!
Var får vå dotter alla idéer ifrån... eller behov?!!!
Ända sedan hon föddes har hon haft ett stort behov av att stoppa ALLT i munnen. Hennes "föda" har bestått av saker som snus, jord, toalettrengöring, musgalla, pärlor, grodyngel och inte minst sandkakor. Så sent som i somras blev hon förstoppad av all sand (hon bokstvligen åt upp sandkakorna som de andra barnen "bakade" på dagis). Vi fick lov att ge henne lavemang. Denna händelse fick nog henne att förstå att sand inte var bra och förutom några mindre intag har sandätande slutat. Visst kommer hon fortfarande in med jord runt munnen ibland och visst slinter en och annan liten pryl in mellan läpparna men det är åtminstonde bättre... vilket är såååååå skönt!
Varför barn gör på det här viset tvistar de visa... Folk har frågat om hon har brist på något, men hon äter faktiskt en väldigt bred kost och det är inga problem att få henne äta mat, inte så det är ett PROBLEM i alla fall! Men visst har man ändå undrat om det "fattas" något, vad vet jag??? Jag har grubblat så på hur jag skulle bryta denna ovana hos henne, för till slut var det den enda vettiga förklaringen jag hade. Att det var en stor ful ovana. Som en rökare som håller en penna som en cigarett utan att tänka på det!
Nu är det som sagt bättre... men i sommar har vi upptäckt en ny "ovana" hos den lilla damen (en ovana som jag dock föredrar, MYCKET hellre). Vart vi än går, och vart vi än är, så MÅSTE hon hänga. Jag hittar henne hängandes i trappräcket, i dörrhandtag, på hyllor, på räcket vid grindarna inne på ica, i ribbstolar, på gungor, i klätterställningar, i ringar... ja ÖVERALLT. Det har till och med gått så långt att hon upprepade gånger sagt:
- "Mamma jag går ut och hänger lite"
Hon säger inte ens att hon ska ut och leka!! Och hänger gör hon inte i 5 sekunder, nej här pratar vi minuter och åter minuter, upprepade gånger! Jag undrar vad de visa skulle säga om det här?? Dom skulle säkert inte ens tvista, dom skulle nog helt enigt skaka på huvudet och klia sig på detsamma.
Hang loose. Tror ni vi kan ha fått en apunge med oss hem från Furuvik????
Sol jenny
Ända sedan hon föddes har hon haft ett stort behov av att stoppa ALLT i munnen. Hennes "föda" har bestått av saker som snus, jord, toalettrengöring, musgalla, pärlor, grodyngel och inte minst sandkakor. Så sent som i somras blev hon förstoppad av all sand (hon bokstvligen åt upp sandkakorna som de andra barnen "bakade" på dagis). Vi fick lov att ge henne lavemang. Denna händelse fick nog henne att förstå att sand inte var bra och förutom några mindre intag har sandätande slutat. Visst kommer hon fortfarande in med jord runt munnen ibland och visst slinter en och annan liten pryl in mellan läpparna men det är åtminstonde bättre... vilket är såååååå skönt!
Varför barn gör på det här viset tvistar de visa... Folk har frågat om hon har brist på något, men hon äter faktiskt en väldigt bred kost och det är inga problem att få henne äta mat, inte så det är ett PROBLEM i alla fall! Men visst har man ändå undrat om det "fattas" något, vad vet jag??? Jag har grubblat så på hur jag skulle bryta denna ovana hos henne, för till slut var det den enda vettiga förklaringen jag hade. Att det var en stor ful ovana. Som en rökare som håller en penna som en cigarett utan att tänka på det!
Nu är det som sagt bättre... men i sommar har vi upptäckt en ny "ovana" hos den lilla damen (en ovana som jag dock föredrar, MYCKET hellre). Vart vi än går, och vart vi än är, så MÅSTE hon hänga. Jag hittar henne hängandes i trappräcket, i dörrhandtag, på hyllor, på räcket vid grindarna inne på ica, i ribbstolar, på gungor, i klätterställningar, i ringar... ja ÖVERALLT. Det har till och med gått så långt att hon upprepade gånger sagt:
- "Mamma jag går ut och hänger lite"
Hon säger inte ens att hon ska ut och leka!! Och hänger gör hon inte i 5 sekunder, nej här pratar vi minuter och åter minuter, upprepade gånger! Jag undrar vad de visa skulle säga om det här?? Dom skulle säkert inte ens tvista, dom skulle nog helt enigt skaka på huvudet och klia sig på detsamma.
Hang loose. Tror ni vi kan ha fått en apunge med oss hem från Furuvik????
Sol jenny
Hoppfullt
Är så trött på kvällarna nu. Somnar varje gång jag lägger barnen och vaknar upp vimelkantig bara för att traska upp och göra de sista rycken innan jag stupar i säng.... Som ni säkert förstår är bloggandet inte på topp när orken tryter. I brist på ork och fantsi bjuder jag därför på lite hoppfulla bilder från den gångna sommaren:
Kram
Sol Jenny
Kram
Sol Jenny
Det blev en bra dag idag...
:)
Jag är glad!!!!
har du någongång blivit sådär JÄTTELYCKLIG för någon annans skull??? Sådär så tårarna bara rinner och det pirrar i hela kroppen. Så att fåglarna börjar sjunga och skrattgroparna blir djupare. Så glad är jag idag. Allt som behövdes var ett litet sms med 15 små ord och några siffror:
Hejsan nu har lilla wiggo
kommit till världen eller
lilla? 4400g 53 com lång.
Kramar johanna
Det är alltid kul när vänner och bekanta får barn, men det här är något alldeles extra. Ni som följt min blogg har säkert läst om hur familjen förra sommaren miste sin yngsta flicka och hur de under det gångna året drabbats av motgånger mitt i den svåra sogen. Om detta har jag skrivit både 1, 2, 3, 4 och 5 gånger (plus några till). Vi är många som tänker på dem, det vet jag, och vi är lika många som idag gråter glädjetårar. Jag förstår att hålet efter lilla Leia aldrig kommer att fyllas. Sorgen kommer alltid finnas där och så är det och det kan vi inte göra något åt. Däremot kan vi nu glädjas åt att det kommit ett nytt glädjeämne till familjen. Ytterligare ett barn att älska, krama och lära känna.
Jag är så glad för Johanna och Anders, men kanske ändå mest glad för lilla Tyra som nu fått ett till syskon. I mina ögon är Tyra en riktig hjälte. Jag är ganska säker på att hon är den som fått båda hennes föräldrar att gå vidare. Tyra har visat livet mitt i sorgen. Barn är så duktiga på att sörja och Tyra är ett praktexempel på detta. Sonja (Tyras mormor) har berättat hur Tyra ritar raketer som far till himlen till Leia och hon har från början pratat om NÄR hon får ett syskon till. Mitt starkaste minne från begravningen är när Tyra går fram och sjunger för sin lillasyster och jag är säker på att hon kommer sjunga många gånger för sin lillebror.
Som jag har längtat efter någon som jag,
med samma hårfärg och liknande drag.
En liten parvel som jag ger beröm.
Får jag det uppfylls min största dröm.
Som jag har önskat vi skulle bli fler
och vips mot oss lyckan åter den ler.
I sorgen nu åter glädjen den gror.
Nu har han kommit min älskade bror.
Sol Jenny
Jag är glad!!!!
har du någongång blivit sådär JÄTTELYCKLIG för någon annans skull??? Sådär så tårarna bara rinner och det pirrar i hela kroppen. Så att fåglarna börjar sjunga och skrattgroparna blir djupare. Så glad är jag idag. Allt som behövdes var ett litet sms med 15 små ord och några siffror:
Hejsan nu har lilla wiggo
kommit till världen eller
lilla? 4400g 53 com lång.
Kramar johanna
Det är alltid kul när vänner och bekanta får barn, men det här är något alldeles extra. Ni som följt min blogg har säkert läst om hur familjen förra sommaren miste sin yngsta flicka och hur de under det gångna året drabbats av motgånger mitt i den svåra sogen. Om detta har jag skrivit både 1, 2, 3, 4 och 5 gånger (plus några till). Vi är många som tänker på dem, det vet jag, och vi är lika många som idag gråter glädjetårar. Jag förstår att hålet efter lilla Leia aldrig kommer att fyllas. Sorgen kommer alltid finnas där och så är det och det kan vi inte göra något åt. Däremot kan vi nu glädjas åt att det kommit ett nytt glädjeämne till familjen. Ytterligare ett barn att älska, krama och lära känna.
Jag är så glad för Johanna och Anders, men kanske ändå mest glad för lilla Tyra som nu fått ett till syskon. I mina ögon är Tyra en riktig hjälte. Jag är ganska säker på att hon är den som fått båda hennes föräldrar att gå vidare. Tyra har visat livet mitt i sorgen. Barn är så duktiga på att sörja och Tyra är ett praktexempel på detta. Sonja (Tyras mormor) har berättat hur Tyra ritar raketer som far till himlen till Leia och hon har från början pratat om NÄR hon får ett syskon till. Mitt starkaste minne från begravningen är när Tyra går fram och sjunger för sin lillasyster och jag är säker på att hon kommer sjunga många gånger för sin lillebror.
Som jag har längtat efter någon som jag,
med samma hårfärg och liknande drag.
En liten parvel som jag ger beröm.
Får jag det uppfylls min största dröm.
Som jag har önskat vi skulle bli fler
och vips mot oss lyckan åter den ler.
I sorgen nu åter glädjen den gror.
Nu har han kommit min älskade bror.
Sol Jenny
Matvrak
Idag har vi haft tjejmiddag här hemma på "Björkbacke". Jag och Ebba åkte förbi domus och Ebba hittade många bra råvaror för en "brakmiddag".
Efter litekokande och stekande kunde vi ta plats vid bordet.
Smakade underbart och visst är det härliga färger :)
Med tanke på det feta baconet och smörklicken på majsen kanske inte "du är vad du äter"-gänget jublar... inte heller de som håller på med diverse bantningskurer där man ska avstå pasta, potatis... osv. Men det skiter jag i. Det är nog i alla fall nyttigare än det killarna i familjen moffat i sig under kvällen. Följande mms-bilder droppade nämligen in under kvällen.
Nu fanns där ju ingen bild på den äldre upplagan.... men det kanske är lika bra, för då hade det nog inte varit helt omöjligt att det var malt- och humlesoppa på den!
Sol Jenny
Efter litekokande och stekande kunde vi ta plats vid bordet.
Smakade underbart och visst är det härliga färger :)
Med tanke på det feta baconet och smörklicken på majsen kanske inte "du är vad du äter"-gänget jublar... inte heller de som håller på med diverse bantningskurer där man ska avstå pasta, potatis... osv. Men det skiter jag i. Det är nog i alla fall nyttigare än det killarna i familjen moffat i sig under kvällen. Följande mms-bilder droppade nämligen in under kvällen.
Nu fanns där ju ingen bild på den äldre upplagan.... men det kanske är lika bra, för då hade det nog inte varit helt omöjligt att det var malt- och humlesoppa på den!
Sol Jenny
ännu en dag ggggGGGgggGgggg
Kan inte låta bli att bjuda alla mina läsare på den här egobilden!!! Tycker själv det ser ut som jag håller på att födas på nytt... och skulle det vara så skulle man kanske kunna tyda bilden som att jag kommer få det lättare för att bli brun i framtiden... :) (om man nu får uttrycka sig så i sin blogg). Hi hi hi. Jag tycker i alla fall bilden är lite halvkomisk.
Vad håller jag då på med??? njuter av massage såklart. Idag har jag spenderat flera timmar i massagebänken. Först 30-45 minuter på morgonen då vår lärare gick igenom det vi hittills hade lärt oss (dvs rygg, skuldror och nacke). Jag anmällde mig lätt som frivillig :) Sen fick vi göra samma massage på varandra, vilket betyder att jag fick den igen. Därefter skulle vi gå igenom rumpmassage, och eftersom ingen annan ville ställa upp.... ja då fick ju jag lägga upp mig.
- Jenny du är väl inte så prydd, tyckte Sara.
Så där låg jag och fick rumpan knådad av läraren, och därefter av min massagekamrat. När rumpan var klar var det dags för vader och lår. När det var dags att sätta sig i bilen och styra hemåt var jag helt slut. fattar inte att man kan bli så trött av lite massage.
Sol Jenny
Fira, -med kort. ingen bira!!
Ifredags var det dags att fira mitt "lilla" födelsedagsbarn och tillika sambo. Redan innan jag kom hem från skolan hade Jon skjutsat våra två juveler till Furudal där de skulle spendera natten hos farmor och farfar. Tillsammans med Mona, Micke och Mange tog vi båten och tuffade iväg mot storstaden Mora. Efter en stund kom även Jenny och Janne okapp oss. Med båten i hamn i Saxviken traskade vi upp till "vi på hörnet" och avnjöt en mycket god och trevlig middag tillsammans. När vi sitter där kring bordet kommer en servitris in med ett snapsglas med en mindre mängd dricka.
-Det där kan inte vara mer än 2 cl, säger jon och småskrattar.
- Det är faktiskt bara 1 cl, svarar servitrisen och ger glaset till Jon.
Därefter får vi ställa oss upp och sjunga för födelsedagsbarnet. I rummet bredvid satt Lar (Jons bror tillsammans med hans tjej, Eva, och några vänner. Lars är ju för snäll... om än något.. öh... ekonomisk. Jon däremot var mycket tacksam för presenten. För några år sedan fick han en 75:a fylld med vatten av densamme.
Efter mat och dryck tyckte födelsedagsbarnet att det skulle passa med karusellåkning, jag var föga inponerad av dessa åkattraktioner utan tyckte ett besök i öltältet var mer värt pengarna. Tillsammans med Mona och Jenny begav jag mig så till baren för att beställa dricka. men tji..... jag kanske är fel ute, men tycker inte ni att man ska kunna betala med kort, även om det nu är dett öltält vi besöker?!! Det är i alla fall 2009! Men inte då. Som tur var hade Jenny kontanter och vi kunde svalka vår strupe.
Klockan 4.30 hade vi tagit oss hem och jag och Jon kröp ner i sängen, dötrött! Men va sjutton, älskling fyller ju bara 34 år en gång!
I båten på väg in till Mora... och JA, det är ett ego-kort!!
Sol jenny
