Vår katt hon satt en natt i.... en björk!
Vilken söndag det blev, började katotiskt och slutade i högan skyn! Vaknade i morse av att Kalle kom in, gnällandes och gråtandes för att han mådde illa och strax därefter var det spykalas. Såg framför mig att dagen skulle bestå av ett enda torkandes och tröstandes men sfter ett par kräkningar och lika många timmar var allt som förut och pojken mådde bra. Dagsplanerna ändrades ändå och besök hos mormor byttes mot hemma mys, lite tvätt och handling.
Dagen gick fort och jag såg fram emot ha en riktig myskväll och bara varva ner i soffan för att ladda för en ny vecka. För oss, mig och Jon, är mys i soffan oftast förknippat med en kurrande katt på ryggstödet. Idag såg vi inte till Elin och Jon gick ut för att locka på henne. Snart kom han tillbaka och konstaterade att ingen katt kommit men att han tyckte sig höra henne när han ropade. Jag kunde inte släppa det utan gick därför själv ut och började locka och leta (Jon tyckte då hockeyn var intressantare). Ganska snart hittade jag vår lilla misse ca 12 meter upp i en björk, hög höjd fast hon satt på nedersta grenen. Hur hon skulle ta sig ner var nog en gåta för både mig och katten varpå operation "rescue cat" var ett faktum.
Jag rusade in, hämtade Jon och han fick hämta långa stegen för att försöka hämta ner stackars Elin. Första försöket klättrade Jon upp men utan att nå stackarn. Dessutom med en stege som knappt lutar och sträcker sig 12 meter upp är det inte lätt att hålla den på plats och jag föreslog att själv göra ett försök... Jon är ju starkare och jag lättare! Så var det mattes tur att ge sig upp... inte titta ner, inte titta ner.... med någon meter kvar stannade jag och höll andan men Jon hejade på mig. Elin gjorde faktiskt ett försök att nå mig men vi nådde inte ända fram. Jag fick ta mina darrande ben och återvända till marken.
Nästa plan blev att lyfta stegen upp i luften för att komma närmare katten och dessutom få lite mer lutning på stegen. Jon gjorde denna cirkusövning medan jag lockade på katten och skakade på kattmatsburken. Elin var då ända fram med framfötterna på översta stegpinnen men vågade inte ta steget att riktigt klättra ner. Även detta försök slutade utan resultat.
Jon gav då sig sjutton på att nå hela vägen. Beodrade mig att ännu en gång hålla stegen och begav sig de dryga 10 meterna uppi luften. Å tänk, när han nådde nästan upp förstod Elin vad som skulle göras hon lät sig plockas ner i nackskinnet och utan en enda klo ute kunde husse försätta henne i säkerhet på marken!
Slutet gott, allting gott, sov gott!
Sol Jenny
Dagen gick fort och jag såg fram emot ha en riktig myskväll och bara varva ner i soffan för att ladda för en ny vecka. För oss, mig och Jon, är mys i soffan oftast förknippat med en kurrande katt på ryggstödet. Idag såg vi inte till Elin och Jon gick ut för att locka på henne. Snart kom han tillbaka och konstaterade att ingen katt kommit men att han tyckte sig höra henne när han ropade. Jag kunde inte släppa det utan gick därför själv ut och började locka och leta (Jon tyckte då hockeyn var intressantare). Ganska snart hittade jag vår lilla misse ca 12 meter upp i en björk, hög höjd fast hon satt på nedersta grenen. Hur hon skulle ta sig ner var nog en gåta för både mig och katten varpå operation "rescue cat" var ett faktum.
Jag rusade in, hämtade Jon och han fick hämta långa stegen för att försöka hämta ner stackars Elin. Första försöket klättrade Jon upp men utan att nå stackarn. Dessutom med en stege som knappt lutar och sträcker sig 12 meter upp är det inte lätt att hålla den på plats och jag föreslog att själv göra ett försök... Jon är ju starkare och jag lättare! Så var det mattes tur att ge sig upp... inte titta ner, inte titta ner.... med någon meter kvar stannade jag och höll andan men Jon hejade på mig. Elin gjorde faktiskt ett försök att nå mig men vi nådde inte ända fram. Jag fick ta mina darrande ben och återvända till marken.
Nästa plan blev att lyfta stegen upp i luften för att komma närmare katten och dessutom få lite mer lutning på stegen. Jon gjorde denna cirkusövning medan jag lockade på katten och skakade på kattmatsburken. Elin var då ända fram med framfötterna på översta stegpinnen men vågade inte ta steget att riktigt klättra ner. Även detta försök slutade utan resultat.
Jon gav då sig sjutton på att nå hela vägen. Beodrade mig att ännu en gång hålla stegen och begav sig de dryga 10 meterna uppi luften. Å tänk, när han nådde nästan upp förstod Elin vad som skulle göras hon lät sig plockas ner i nackskinnet och utan en enda klo ute kunde husse försätta henne i säkerhet på marken!
Slutet gott, allting gott, sov gott!
Sol Jenny
Melbourne!
Nu har jag varit hemma ett tag och stress, jetlag och tvätthögen efter Australienresan börjar minska. Det ger mig lite tid att istället sätta mig ner och summera vår resa. Tävlingarna och själva frisöreventet har jag ju redan skrivit om här i bloggen, men resan var mycket mer än så...
Melbourne är en mycket trevlig stad. En stadskärna med massa shopping, häftig blandning av arkitektur, snygg skyline, trevliga promenad efter floden med restauranger och pubar, god mat, mysiga parker att slappa i och en fin beach. Det tog inte lång tid innan vi kände oss som "hemma". Nu när jag tänker tillbaka på mina förväntningar innan resan så vet jag inte riktigt vad jag hade tänkt mig... men jag blev förvånad på något konstigt sätt att Australien var så likt USA. Kanske hade varit mer naturligt att tro att Australien skulle vara som USA men jag hade inte förväntat mig det. Kanske är det för att många har svårt för amerikanare och anser att de är falska smilfinkar som ska överdriva, ett land fylld av kriminalitet, en snuskigt rik överklass som slösar pengar på plastikoperationer osv, kommentarer jag ofta får höra... inte minst av de som ALDRIG varit "over there" ...??? och i nästa andetag drömmer de sig bort till landet "down under". Nu älskar jag ju staterna så för mig var denna upptäkt långt ifrån något negativt :)
Under våra dagar i Melbourne blev det många kilometer, eller kanske vi ska säga mil, av traskandes... Vi gick och vi gick och vi gick. Det är jättelätt att ta sig runt i stan med spårvagn men vi spatserade på. För att svalka oss såg vi till att fylla våra magar med malt och humlesoppa imellanåt, bland annat på vårat favvohak med eget bryggeri. Våra dagar i stan fördrevs med shopping, god mat, avslappning och lite sightseeing. Just shopping är inte min grej... försöker och försöker men jag är nog mer en strostjej (sitta på en pub/fik titta på folk och ta en latte eller öl och sen promenera runt... like in Valencia Mona).
Speciellt våra "extradagar" fylldes av avslappnat umgänge, gärna med en bok eller öl i handen.... eller/och kameran för min del ;) ...bilderna får tala:
Något som jag uppskattar när jag besöker storstäder är närheten till en beach, oavsett om det är badväder eller ej. Så var det i Jacksonville, så var det i Barcelona, så var det i Valencia... och så var det i Melbourne. Nu i efterhand är jag så glad att det blev några dagar extra i Aussie så vi hann ner och se stranden. Jag måste ha bott vid havet i ett tidigare liv, tror nästan jag varit sjöljungfru faktiskt, för jag fullkomligt ÄLSKAR havet. Nu blev det inget bad denna resa men fötterna fick lite plask och själen fick sitt.
En annan grej vi hann med tack vare våra extra dagar var en vända upp i en av skyskraporna. På 80e våningen väntade oss en fantastisk utsikt över hela staden, eller som Tom uttryckte det " det pirrar i pungen" (...och sedan frågade han om det inte gjordet det på mig?????) Kunde inte annat än att slå en signal till mamma däruppifrån, på samma sätt som jag gjorde från empire state building i N.Y 1997, det var lite "déjà vu".
Hade tänkt få med lite från vårat besök i Melbournes Aquarium i detta inlägg också men det tar sån tid med alla bilder och tiden tickar på. Jag spar det tills jag går in på djurlivet i Aussie. Istället avslutar jag detta inlägg med att hedra en av världens bästa kompisar.
Mona LOVE U big time:
Sol Jenny
Melbourne är en mycket trevlig stad. En stadskärna med massa shopping, häftig blandning av arkitektur, snygg skyline, trevliga promenad efter floden med restauranger och pubar, god mat, mysiga parker att slappa i och en fin beach. Det tog inte lång tid innan vi kände oss som "hemma". Nu när jag tänker tillbaka på mina förväntningar innan resan så vet jag inte riktigt vad jag hade tänkt mig... men jag blev förvånad på något konstigt sätt att Australien var så likt USA. Kanske hade varit mer naturligt att tro att Australien skulle vara som USA men jag hade inte förväntat mig det. Kanske är det för att många har svårt för amerikanare och anser att de är falska smilfinkar som ska överdriva, ett land fylld av kriminalitet, en snuskigt rik överklass som slösar pengar på plastikoperationer osv, kommentarer jag ofta får höra... inte minst av de som ALDRIG varit "over there" ...??? och i nästa andetag drömmer de sig bort till landet "down under". Nu älskar jag ju staterna så för mig var denna upptäkt långt ifrån något negativt :) Under våra dagar i Melbourne blev det många kilometer, eller kanske vi ska säga mil, av traskandes... Vi gick och vi gick och vi gick. Det är jättelätt att ta sig runt i stan med spårvagn men vi spatserade på. För att svalka oss såg vi till att fylla våra magar med malt och humlesoppa imellanåt, bland annat på vårat favvohak med eget bryggeri. Våra dagar i stan fördrevs med shopping, god mat, avslappning och lite sightseeing. Just shopping är inte min grej... försöker och försöker men jag är nog mer en strostjej (sitta på en pub/fik titta på folk och ta en latte eller öl och sen promenera runt... like in Valencia Mona).
Speciellt våra "extradagar" fylldes av avslappnat umgänge, gärna med en bok eller öl i handen.... eller/och kameran för min del ;) ...bilderna får tala:
Något som jag uppskattar när jag besöker storstäder är närheten till en beach, oavsett om det är badväder eller ej. Så var det i Jacksonville, så var det i Barcelona, så var det i Valencia... och så var det i Melbourne. Nu i efterhand är jag så glad att det blev några dagar extra i Aussie så vi hann ner och se stranden. Jag måste ha bott vid havet i ett tidigare liv, tror nästan jag varit sjöljungfru faktiskt, för jag fullkomligt ÄLSKAR havet. Nu blev det inget bad denna resa men fötterna fick lite plask och själen fick sitt.
En annan grej vi hann med tack vare våra extra dagar var en vända upp i en av skyskraporna. På 80e våningen väntade oss en fantastisk utsikt över hela staden, eller som Tom uttryckte det " det pirrar i pungen" (...och sedan frågade han om det inte gjordet det på mig?????) Kunde inte annat än att slå en signal till mamma däruppifrån, på samma sätt som jag gjorde från empire state building i N.Y 1997, det var lite "déjà vu".
Hade tänkt få med lite från vårat besök i Melbournes Aquarium i detta inlägg också men det tar sån tid med alla bilder och tiden tickar på. Jag spar det tills jag går in på djurlivet i Aussie. Istället avslutar jag detta inlägg med att hedra en av världens bästa kompisar.
Mona LOVE U big time:
Sol Jenny
mediakåt... vadå jag??!
Efter resan till Australien fick jag fylla i en utvärdering och bland annat svara på frågan om deltagandet i eventet gett någon reklam för skolan! Jag tänkte genast på responsen jag personligen fått efter min resa (ja även innan). Känns helt galet hur människor här hemma har brytt sig både med gratulationer till medaljerna och tankar till oss när vi blev strandsatta. Tack alla goa människor. Så om det gett reklam... jo ialla fall för mig. Sen är det vl upp till var och en hur man visar upp vad man gjort och åstakommit för att få all respons. Idag kom det 4e repotaget som handlade om denna resa Denna gång i DD där vi (jag och Emma, team hårteamet) fylde upp förstasidan samt en helsida med flera bilder i tidningen. Skynda er ut och fixa något kvarvarande ex, eller läs artikeln här.
Sol Jenny
AS1000 the place to beeee....
Som vanligt är det alltid minst tid att skriva när det händer som mest.... men nu kommer en rapport från helgen. Var nu den tog vägen?????
Efter en vecka hemma i vårt underbara land var det dags för mig att åter lämna barnen och bege mig iväg på äventyr. (jo, jag hade dödåligt samvete). Den här gången var det i alla fall tillsammans med min älskling och underbara vänner. Målet SKI 1000 i Ramis, en av årets största händelser som snabbt blivit en kär tradition. För oss var det tredje besöket... och fler väntar.
Tidigt fredag morgon styrde vi kosan norrut. Först ett stopp för frukost i Sveriges coolaste fik, Konditoriet Sveg.
Vi hittade dit av "misstag" för ett par år sedan eftersom det var det enda som var öppet. Då tog vi oss aldrig upp på övervåningen men denna gången blev det en riktig rundtur. Så värt ett besök. Kanske borde ta barnen dit på utflykt någon dag. Vi slog oss ner i "terror-rummet" och avnjöt en underbar frukost.
(bilder från konditoriets hemsida)
Helgen i Ramis rann iväg likt vattnet i en forsande älv... Fredagen innehöll lite afterski, lite dricka, lite vänner, lite dans på borden lita av varje... Lördagen blev llite mycke. Afterski på fjället i Ramis går inte beskriva med ord, det går inte att förstå med bilder, det går inte att anas med film... det måste helt enkelt upplevas. Dagen började något blåsigt men när jag och Anna (hedin) "stängde" fjället hade solen kommit fram och en underbar vårdag på fjället var ett faktum. Självklart är stugan redan bokad till nästa år och jag längtar redan!
(Bilder från "fejjan")
Tycker ni det ser kul ut????? det är ändå ingenting mot hur det verkligen är :) Beee there!
Coola sola... Öh
Sol Jenny
Efter en vecka hemma i vårt underbara land var det dags för mig att åter lämna barnen och bege mig iväg på äventyr. (jo, jag hade dödåligt samvete). Den här gången var det i alla fall tillsammans med min älskling och underbara vänner. Målet SKI 1000 i Ramis, en av årets största händelser som snabbt blivit en kär tradition. För oss var det tredje besöket... och fler väntar.
Tidigt fredag morgon styrde vi kosan norrut. Först ett stopp för frukost i Sveriges coolaste fik, Konditoriet Sveg.
Vi hittade dit av "misstag" för ett par år sedan eftersom det var det enda som var öppet. Då tog vi oss aldrig upp på övervåningen men denna gången blev det en riktig rundtur. Så värt ett besök. Kanske borde ta barnen dit på utflykt någon dag. Vi slog oss ner i "terror-rummet" och avnjöt en underbar frukost.
(bilder från konditoriets hemsida)
Helgen i Ramis rann iväg likt vattnet i en forsande älv... Fredagen innehöll lite afterski, lite dricka, lite vänner, lite dans på borden lita av varje... Lördagen blev llite mycke. Afterski på fjället i Ramis går inte beskriva med ord, det går inte att förstå med bilder, det går inte att anas med film... det måste helt enkelt upplevas. Dagen började något blåsigt men när jag och Anna (hedin) "stängde" fjället hade solen kommit fram och en underbar vårdag på fjället var ett faktum. Självklart är stugan redan bokad till nästa år och jag längtar redan!
(Bilder från "fejjan")
Tycker ni det ser kul ut????? det är ändå ingenting mot hur det verkligen är :) Beee there!
Coola sola... Öh
Sol Jenny
Nu får det vända... :(
Ibland flyter livet på, man har vind iseglena, nerförsbacke och livet leker.... och ibland gör det det INTE.
Att jag i fredags äntligen lyckats ta mig hem till underbara Sverige efter att ha varit strandsatt i Australien 5 dagar för länge har väl ingen av mina läsare missat. Härligt med extra semester tycker nog många, och jag kan inte påstå att vi inte har haft det bra, men ovissheten kring när och nästan om vi skulle ta oss hem hängde som ett ilsket åskmoln över oss hela tiden. När vi dessutom fick höra att det inte fanns några nya biljetter förren några dagar in i maj om vårt andra flyg också blev inställt, fick det att knyta sig i magen. Vi lyckades dock njuta och göra det bästa möjliga av våra extradagar. När vi sedan landade på arlanda var det med stor lättnad och efter att återförenats med barn och sambo kändes tillvaron helt underbar.
Lyckan att vara hemma är fortfarande kvar, men säg den lycka som varar.... Väl hemma får jag höra att Eriks farmor dött, hon var gammal och hade levt klart men det är ändå tråkigt när anhöriga drabbas av sorgen. Har även fått några andra sorgliga besked som jag önskar ordnar sig på bästa möjliga sätt. Så långt var det dock ganska ok om jag ser det rent egoistisk... jag var hemma och allt kändes änd bra. Så igår pptäckte Jon att källaren åter fyllts med vatten, och senare upptäckte han en vattenläcka i det inkommande vattnet. Jag som redan vänt och vridit på ekonomin efter de extra dagarna borta och börjat räkna på en stram ekonomi för att kunna betala tillbaka de pengar jag lånat såg nu hur fler och fler tusenlappar fick vingar och försvann. Lyckan var dock när vattenföreningen visade sig stå för kostnaderna och nu är det bara att hoppas på att det blir bra efter lagningen. staketet och häcken på baksidan kommer dock att ryka.
Men även om pengar förgyller tillvaron är de värdelösa utan kärlek... vilket var dagens stora läxa. När jag var till Sandhed en sväng ringer Jon och beodrar mig hem. Våran lilla Musse hade blivit påkörd och dött, medan barnen lekte ute på gården. Musse var barnens lilla älskling, en underbar katt som barnen fick till jul. Musse lät barnen göra vad som hellst, han låg alltid hos oss i sängen och hälsade oss välkomna hem som en hund. Ebba har tagit det ganska bra, även om hon påtalat att hon är ledsen. "Det var en tråkig dag idag när Musse dött". Kalle däremot har drabbats av stor sorg. Han skrek med hela kroppen, sträckte armarna mot mig när jag kom och grät som det lilla barn han faktiskt är. Han utstråla nästan panikångest. När han skulle somna kom gråtattakerna igen och han grät hejdlöst efter Musse. Det skär verkligen i ett modershjärta att se sitt barn så förtvivlat, samtidigt som både jag och Jon verkligen också sörjer vår lilla katt. Ingen kommer va som Musse, vi saknar dig missen.
<3 MUSSE R.I.P. <3
Sol Jenny
Att jag i fredags äntligen lyckats ta mig hem till underbara Sverige efter att ha varit strandsatt i Australien 5 dagar för länge har väl ingen av mina läsare missat. Härligt med extra semester tycker nog många, och jag kan inte påstå att vi inte har haft det bra, men ovissheten kring när och nästan om vi skulle ta oss hem hängde som ett ilsket åskmoln över oss hela tiden. När vi dessutom fick höra att det inte fanns några nya biljetter förren några dagar in i maj om vårt andra flyg också blev inställt, fick det att knyta sig i magen. Vi lyckades dock njuta och göra det bästa möjliga av våra extradagar. När vi sedan landade på arlanda var det med stor lättnad och efter att återförenats med barn och sambo kändes tillvaron helt underbar.
Lyckan att vara hemma är fortfarande kvar, men säg den lycka som varar.... Väl hemma får jag höra att Eriks farmor dött, hon var gammal och hade levt klart men det är ändå tråkigt när anhöriga drabbas av sorgen. Har även fått några andra sorgliga besked som jag önskar ordnar sig på bästa möjliga sätt. Så långt var det dock ganska ok om jag ser det rent egoistisk... jag var hemma och allt kändes änd bra. Så igår pptäckte Jon att källaren åter fyllts med vatten, och senare upptäckte han en vattenläcka i det inkommande vattnet. Jag som redan vänt och vridit på ekonomin efter de extra dagarna borta och börjat räkna på en stram ekonomi för att kunna betala tillbaka de pengar jag lånat såg nu hur fler och fler tusenlappar fick vingar och försvann. Lyckan var dock när vattenföreningen visade sig stå för kostnaderna och nu är det bara att hoppas på att det blir bra efter lagningen. staketet och häcken på baksidan kommer dock att ryka.
Men även om pengar förgyller tillvaron är de värdelösa utan kärlek... vilket var dagens stora läxa. När jag var till Sandhed en sväng ringer Jon och beodrar mig hem. Våran lilla Musse hade blivit påkörd och dött, medan barnen lekte ute på gården. Musse var barnens lilla älskling, en underbar katt som barnen fick till jul. Musse lät barnen göra vad som hellst, han låg alltid hos oss i sängen och hälsade oss välkomna hem som en hund. Ebba har tagit det ganska bra, även om hon påtalat att hon är ledsen. "Det var en tråkig dag idag när Musse dött". Kalle däremot har drabbats av stor sorg. Han skrek med hela kroppen, sträckte armarna mot mig när jag kom och grät som det lilla barn han faktiskt är. Han utstråla nästan panikångest. När han skulle somna kom gråtattakerna igen och han grät hejdlöst efter Musse. Det skär verkligen i ett modershjärta att se sitt barn så förtvivlat, samtidigt som både jag och Jon verkligen också sörjer vår lilla katt. Ingen kommer va som Musse, vi saknar dig missen.
<3 MUSSE R.I.P. <3
Sol Jenny
go morgon god morgon... en GOD morgon!
Nu är det morgon i Melbourne, även om ni därhemma säkert precis gått och lagt er. För mig är det dock dags att gå upp för att packa väskorna en sista gång, ta en sista dusch här i Melbourne. För att sen tillbringa en sista underbar dag här i Melbourne för att sen lämna Melbourne. Det känns så bra.
Vi hoppes på lite sol så vi kan lapa D-vitaminer samtidigt som vi fyller på B-vitaminlagret med hjälp av malt och humlesoppa. Kanske tar vi även och strosar runt lite i stans kvarter för att bygga på våra muskelmassor. Jodå det är rena hälsoresan det här!
Med tanken på att vi faktiskt åker snart... på riktigt, känns det också lite vemodigt att lämna den här stan. Jag känner alltid så när jag är ute och reser. Plötsligt dyker allt härligt, underbart och roligt kring resemålet upp. Jag vill hem så det skriker i mig, men som vi och många andra sagt till oss. "Det finns värre ställen att va strandsatta på". I min kamera har jag över 1500 bilder. När jag kommit hem ska jag delge er min resa mer detaljerat och bildligt, om än inte med alla ;)
Nu ska jag ta tag i väskorna. Ses till helgen!
TJOOHOOOO! :) *GLAD*
Sol jenny
Vi hoppes på lite sol så vi kan lapa D-vitaminer samtidigt som vi fyller på B-vitaminlagret med hjälp av malt och humlesoppa. Kanske tar vi även och strosar runt lite i stans kvarter för att bygga på våra muskelmassor. Jodå det är rena hälsoresan det här!
Med tanken på att vi faktiskt åker snart... på riktigt, känns det också lite vemodigt att lämna den här stan. Jag känner alltid så när jag är ute och reser. Plötsligt dyker allt härligt, underbart och roligt kring resemålet upp. Jag vill hem så det skriker i mig, men som vi och många andra sagt till oss. "Det finns värre ställen att va strandsatta på". I min kamera har jag över 1500 bilder. När jag kommit hem ska jag delge er min resa mer detaljerat och bildligt, om än inte med alla ;)
Nu ska jag ta tag i väskorna. Ses till helgen!
TJOOHOOOO! :) *GLAD*
Sol jenny
Hemma pa fredag.... det ska jag va!
Jaha.... annu en nerrakning infor hemresan har borjat. Tva natter och tre dagar kvar i Aussie. Hoppas jag.....
Det har ar nog den knasigaste resan jag gjort. Tank att sitta i ett land dit de flesta bara drommer om att komma till och det enda jag drommer om ar att komma hem!!!
jag forsoker dock vara possitiv. Vi har biljetter hem pa torsdag och installningen ar att flyget da ska ga. Gor det inte det kan det droja anda in i maj innan det finns lediga flygstolar.... ett alternativ som bara inte funkar!! Var dag har betyder en dag av forlorad inkomst. Vara visum har dessutom gatt ut och jobba har far vi sa klart inte heller. Nej... possitiv sa jag ju att vi skulle vara. Vi kommer hem pa fredag och tills dess ska vi njuta och slappa for att vara utvilade och glada nar vi kommer hem.
Pontus var sa gullig och la in ett klipp pa Ebba pa FB. Har inte haft tillgang till ljud pa datorn forren idag... gissa om det blev tarar.
http://www.facebook.com/video/video.php?v=1380950956536
hoppas lanken fungerar. Annars kan ni hitta den pa min FBsida.... klicka fram tidigare handelser!
Nej nu ska jag kolla av lite nyhetssidor innan min timme ar slut.\
Saknar er alla.
Kramar
Sol Jenny
Det har ar nog den knasigaste resan jag gjort. Tank att sitta i ett land dit de flesta bara drommer om att komma till och det enda jag drommer om ar att komma hem!!!
jag forsoker dock vara possitiv. Vi har biljetter hem pa torsdag och installningen ar att flyget da ska ga. Gor det inte det kan det droja anda in i maj innan det finns lediga flygstolar.... ett alternativ som bara inte funkar!! Var dag har betyder en dag av forlorad inkomst. Vara visum har dessutom gatt ut och jobba har far vi sa klart inte heller. Nej... possitiv sa jag ju att vi skulle vara. Vi kommer hem pa fredag och tills dess ska vi njuta och slappa for att vara utvilade och glada nar vi kommer hem.
Pontus var sa gullig och la in ett klipp pa Ebba pa FB. Har inte haft tillgang till ljud pa datorn forren idag... gissa om det blev tarar.
http://www.facebook.com/video/video.php?v=1380950956536
hoppas lanken fungerar. Annars kan ni hitta den pa min FBsida.... klicka fram tidigare handelser!
Nej nu ska jag kolla av lite nyhetssidor innan min timme ar slut.\
Saknar er alla.
Kramar
Sol Jenny
Fast i underlandet!
Nu skulle vi ha setat pa flyget och snart narmat oss sverige.... men schi fick vi. Men igentligen borde jag inte va forvanda. Inget har ju riktigt blivit som det var tankt pa den har resan.... heller. Efter en snabb tripp till flygplatsen igar fick vi atervanda och forsoka boka om vara biljetter, torsdag fanns de forsta platserna. Dumma dumma vulkan. och dumma dumma vind som blaser allt ner over europa. Det har ar ju helt sjukt. Tur att vi blivit vanner med tva av busschauforerna pa utflykter vi varit med pa sa vi fick sova hos en av dem i natt. Idag tar vi ater in pa "varat" hotell i stan.
JAG VILL HEM.
Innan min avrea forstod jag inte riktigt hur jag skulle sta ut med att vara utan barnen i 2 hela veckor. Inte for att de inte skulle ha det bra utan for att jag sjalv inte klarar det. Under vara "sista" dagar sag jag verkligen fram emot att packa resvaskan for att atervanda hemat.... Men allt har blivit bortslaget. Torsdag fanns de forsta lediga platserna ldiga pa ett plan, sa nu ar det bara att hoppas luftrummet klarnat och flygplatserna ar oppnade da, annars vet man aldrig nar nasta biljetter finns. For var dag som gar och flyg talls in blir det ju allt fler passagerare som slass om platserna. Ma vadergudarna och vulkangudarna och allt vad det nu kan va vara med oss.
Sa vad gor vi?????
Melbournne ar en underbar stad sa det borde inte ga nagon nod pa oss. Men resebudgeten tryter ganska snabbt nar det blir extra veckor man inte raknat med, speciellt da priserna ar jamforbara med hur det ar hemma. Idag har vi tagit en promenad i hamnen, tittat pa batar och forsokt njuta av tillvaron. Foljande dagar kommer troligtvis se ut pa liknande satt. En tur till beachen for en strandpromenad, sitta och lasa en bok och prata... ja visst ar det underbart. Jag forsoker verkligen njuta, och lyckas riktigt bra, men HEM ar sa hogt uppe pa min onskelista just nu.
Sol jenny
JAG VILL HEM.
&usg=__feRw33-kbX_8QjoMuUkrhrNmXJY=&h=225&w=300&sz=11&hl=en&start=23&um=1&itbs=1&tbnid=0W3anz4koS6V-M:&tbnh=87&tbnw=116&prev=/images%3Fq%3Dsiljan%2Borsa%26start%3D18%26um%3D1%26hl%3Den%26sa%3DN%26ndsp%3D18%26tbs%3Disch:1)
Innan min avrea forstod jag inte riktigt hur jag skulle sta ut med att vara utan barnen i 2 hela veckor. Inte for att de inte skulle ha det bra utan for att jag sjalv inte klarar det. Under vara "sista" dagar sag jag verkligen fram emot att packa resvaskan for att atervanda hemat.... Men allt har blivit bortslaget. Torsdag fanns de forsta lediga platserna ldiga pa ett plan, sa nu ar det bara att hoppas luftrummet klarnat och flygplatserna ar oppnade da, annars vet man aldrig nar nasta biljetter finns. For var dag som gar och flyg talls in blir det ju allt fler passagerare som slass om platserna. Ma vadergudarna och vulkangudarna och allt vad det nu kan va vara med oss.
Sa vad gor vi?????
Melbournne ar en underbar stad sa det borde inte ga nagon nod pa oss. Men resebudgeten tryter ganska snabbt nar det blir extra veckor man inte raknat med, speciellt da priserna ar jamforbara med hur det ar hemma. Idag har vi tagit en promenad i hamnen, tittat pa batar och forsokt njuta av tillvaron. Foljande dagar kommer troligtvis se ut pa liknande satt. En tur till beachen for en strandpromenad, sitta och lasa en bok och prata... ja visst ar det underbart. Jag forsoker verkligen njuta, och lyckas riktigt bra, men HEM ar sa hogt uppe pa min onskelista just nu.
Sol jenny
Tavlingarna avklarade och nagra dagar kvar...
Nu ar tavlingarna och aven eventet med IAHS avslutat och vi har nagra semesterdagar innan det ar dags att aka hemmat. Tanker skriva lite mer ingaende och lagga ut bilder nar jag kommit hem men en liten snabbrapport ska ni fa sa lange.
Tavlingarna har gatt bra. Tva bronsmedaljer kammade jag hem... glad, ja, fast det hade ju setat fint med en hogre valor.... :)
Se artikel i MT
Under tva dagar har vi varit pa utflykt. Forsta dagen for vi runt och tittade pa djur, koalor, kangrur, ormar, wambats... och mycket mer. Andra dagen var det vandring. Vi besteg en bergstopp och fick en fantastisk utsikt. Darefter gick vandring nr 2 till en beach. tyvarr ar det host har och alldeles for kallt for bad men det ar otroligt vackert och saaaa harligt med havet.
Nu ska jag dela min datatid med Anna sa jag lar sluta.
Kram pa er darhemma.
Sol Jenny
Snabb rapport fran Aussieland!!!
Antligen internet!!!
Liten snabbresume av mina dagar sa har langt.
Resan= har gatt bra. Gick battre an jag trodde att befinna sig i luften 22 timmar. Med egen tvskarm dar man kan valja bade filmer musik och spel hade man fullt upp... he he.
Melbourne= en mysig stad full av varerande arkitektur, mysiga matstallen och trevligt folk. Vi har strosat pa stan tagit nagon ol och haft det bra.
Aqvarium= Vi besokte Melbourne aquarium i onsdags dar vi roades av pingvinernas roliga "lekar" och beundrade rockor, hajar, skoldpaddor mm som simmade ovanfor vara huvuden.... lackert.
Great ocean road= igar, torsdag, gjorde vi en heldagarstripp med buss langs great ocean road. Pa vagen sag vi koalor, kangrur (om an pa laaaangt avstand), vackra klippformationer mm.
Idag blir det nog ett besok i fangelset.... oh....!!!!
Ikvall borjar sjalva eventet och pagar till mandag darefter vet vi annu inte vad vi ska hitta pa. Vi ska bestamma oss under dagen.
Hoppas kunna uppdater igen langre fram under resan. Bilder kommer efter hemkomsten.
Saknar mina nara och kara dar hemma. Nasta gang ska jag ha familjen med mig, sa mycket lattare. Saknar dom sa.
Snart bara en vecka kvar. Mycket man har kvar man vill gora, men det ska bli skont att komma hem.
Kram
Sol Jenny
Liten snabbresume av mina dagar sa har langt.
Resan= har gatt bra. Gick battre an jag trodde att befinna sig i luften 22 timmar. Med egen tvskarm dar man kan valja bade filmer musik och spel hade man fullt upp... he he.
Melbourne= en mysig stad full av varerande arkitektur, mysiga matstallen och trevligt folk. Vi har strosat pa stan tagit nagon ol och haft det bra.
Aqvarium= Vi besokte Melbourne aquarium i onsdags dar vi roades av pingvinernas roliga "lekar" och beundrade rockor, hajar, skoldpaddor mm som simmade ovanfor vara huvuden.... lackert.
Great ocean road= igar, torsdag, gjorde vi en heldagarstripp med buss langs great ocean road. Pa vagen sag vi koalor, kangrur (om an pa laaaangt avstand), vackra klippformationer mm.
Idag blir det nog ett besok i fangelset.... oh....!!!!
Ikvall borjar sjalva eventet och pagar till mandag darefter vet vi annu inte vad vi ska hitta pa. Vi ska bestamma oss under dagen.
Hoppas kunna uppdater igen langre fram under resan. Bilder kommer efter hemkomsten.
Saknar mina nara och kara dar hemma. Nasta gang ska jag ha familjen med mig, sa mycket lattare. Saknar dom sa.
Snart bara en vecka kvar. Mycket man har kvar man vill gora, men det ska bli skont att komma hem.
Kram
Sol Jenny
Packat för Australien.
Nu står väskan där i hallen, packad och (förhoppningsvis) klar. I morgon hämtas jag upp av Anna och Micke för bilfärd till Falun. Därifrån blir det tåg till Arlanda och sedan flyger vi iväg, nej inte till Blåkulla, men till Australien.
Man skulle kunna tro att livet därmed skulle vara så där härligt, underbart och bra det bara kan just nu... men riktigt så känns det inte. Jag har haft min jobbigaste dag på mycket länge. På förmiddagen sa jag hej då till Jon och barnen (och Mona, Micke och Annika) uppe i Fjäten. Tårarna rann... Hemresan gick dock bra, kanske tack vare Michaela som var snäll och fäljde med och gjorde mig sällskap. Hade blivit två riktigt jobbiga timmar annars. När jag kom hem och började packa började det dock igen. Känns inte lätt att lämna sina kära barn i två hela veckor för att vara så långt borta. Kanske är det separationen som förstärkte packproblemen. För packa har inte varit lätt. Vad tar man med när temperaturen ligger runt 18 grader dagtid, kallare nattetid. Det kan förekomma regndagar och man inte riktigt vet vad vi ska ut på???! Det blir både långbyxor, kjolar, klänningar och kortbyxor. Dessutom måste vi räkna med såväl naturutflykter som casinobesök. Resväskan får max väga 20 kg. halva går till hårprodukter saxar kammar mm som krävs för tävlingen. Handbagaget är mer än överfyllt då två "huvuden" ska i och dessutom ett stativ till dem. Men jag ar i alla fall nu fått ihop min packning, bara hoppas det är "rätt".
Nu ska jag försöka få lite sömn innan klockan ringer och jag ska upp för morgondusch. Ska försöka uppdatera under resan bara jag får tag på någon dator. Ha det bra så länge alla vänner.
Kommer sakna dessa diamanter så otroligt mycke. *PUSS*
Kram
Sol Jenny
Man skulle kunna tro att livet därmed skulle vara så där härligt, underbart och bra det bara kan just nu... men riktigt så känns det inte. Jag har haft min jobbigaste dag på mycket länge. På förmiddagen sa jag hej då till Jon och barnen (och Mona, Micke och Annika) uppe i Fjäten. Tårarna rann... Hemresan gick dock bra, kanske tack vare Michaela som var snäll och fäljde med och gjorde mig sällskap. Hade blivit två riktigt jobbiga timmar annars. När jag kom hem och började packa började det dock igen. Känns inte lätt att lämna sina kära barn i två hela veckor för att vara så långt borta. Kanske är det separationen som förstärkte packproblemen. För packa har inte varit lätt. Vad tar man med när temperaturen ligger runt 18 grader dagtid, kallare nattetid. Det kan förekomma regndagar och man inte riktigt vet vad vi ska ut på???! Det blir både långbyxor, kjolar, klänningar och kortbyxor. Dessutom måste vi räkna med såväl naturutflykter som casinobesök. Resväskan får max väga 20 kg. halva går till hårprodukter saxar kammar mm som krävs för tävlingen. Handbagaget är mer än överfyllt då två "huvuden" ska i och dessutom ett stativ till dem. Men jag ar i alla fall nu fått ihop min packning, bara hoppas det är "rätt".
Nu ska jag försöka få lite sömn innan klockan ringer och jag ska upp för morgondusch. Ska försöka uppdatera under resan bara jag får tag på någon dator. Ha det bra så länge alla vänner.
Kommer sakna dessa diamanter så otroligt mycke. *PUSS*
Kram
Sol Jenny
För den som tänkte "lyllos Jenny och Anna"...
Australienresan närmar sig.. och dagarna springer iväg. Ska verkligen bli skönt att komma iväg och fylla dagarna med annat än "vardagsbestyr". Självklart är det med en tår i ögat jag stoppar om mina barn på kvällarna nör jag tänker på atty jag inte får se dem på två veckor, men de har ju sin pappa hemma så det ska nog gå bra. Blir nog värst för mig själv som får dras med ett dåligt samvete. Jag försöker dock fokusera på allt possitivt med resan.
Jag och Anna får möjlighet att umgås (tro det eller ej men fast vi är på samma ställe mer eller mindre varje dag så hinner vi inte just umgås).
Jag får komma till ett land och se saker som de flesta av oss bara drömmer om.
Jag blir berikad av erfarenheter, inte bara resemässigt, utan framför allt inför min kommande (fortsatta) karriär.
Redan nu har jobbet med tävlingsbidraget gett mig erfarenhet och kunskap jag lätt bär med mig i framtiden.
Jag ska få se kängrusar och koalor (måste...)
... men så var det ju det där. När jag fick den här drömmen uppfylld och vann denna resa svävade jag på små rosa moln tillsammans med dessa kramgoa exotiska härliga djur. Igår i bilen på väg till Falun lyssnade jag på radio, och dom J---- (förlåt) radiopratarna stack hål på varenda drömmoln och fick mig att ramla pladask ner i ett sementgolv. Där hade de hjärta och sitta och överrösa mig med information omen annan typ av varelser.
"i Australien har man "döda paddor"-dagen då folk går ut med golfklubbor och basebollträn för at slå ihjäl giftiga paddor som varje år dödar en mängd husdjur"
" i Australien finns ormar vars gift kan döda 1200 vuxna män"
"I Australien finns många krokodiler, sötvattenkrokodilerna är "snälla" men saltvattenkrokodilerna slukar en"
"i Australien blir varje år "X" personer dödade eller attakerade av hajar"
... HALLÅ jag fattar. 
Sol Jenny
make over!
Det är en he del som är kvar att fixas inför australienresan. Jag är själv förvånad över att jag varken känner nervositet eller direkt panik än. Hur jag än vänder och vrider på det så visar sig nervositeten inte ett dugg. Tror hela tiden att imorgon, imorgon kommer det nog. Men inte, jag känner mig kolugn.. på dagen vill säga!
Hela nätterna plågas, och ibland roas, jag av de mest knasiga, virriga och tokiga drömmar man kan tänka sig. Från att min egen mor har varit och piercat sig på det mest tokiga stället till att jag gjort slut med min älskade sambo. I natt handlade den (drömmen) om själva avresan till Australien. Allt var kaos! Anna kom för att hämta mig. Packat hade jag inte ens börjat göra. Kläderna var inte tvättade och resväskan var borta. Allt bara snurrade i huvudet och jag visste inte hur jag skulle få ihop allt... Ja min nervositet och resfeber verkar få utlopp mer än väl i mina drömmar.
Idag har jag i alla fall fått lite gjort. Dockan har fått sig ännu en omgång färg... men det är nog flertalet färgningar som återstår innan resultatet är ok. I morgon hoppas jag dock få till det så pass att vi kan finjustera klart det när jag är i Falun på måndag.
Förutom dockan har jag och Anna, tillsammans med Michaela, varit på salongen och gjort make overs på oss själva. Så:
Klippning/färg: CHECK!
Sol Jenny
Hela nätterna plågas, och ibland roas, jag av de mest knasiga, virriga och tokiga drömmar man kan tänka sig. Från att min egen mor har varit och piercat sig på det mest tokiga stället till att jag gjort slut med min älskade sambo. I natt handlade den (drömmen) om själva avresan till Australien. Allt var kaos! Anna kom för att hämta mig. Packat hade jag inte ens börjat göra. Kläderna var inte tvättade och resväskan var borta. Allt bara snurrade i huvudet och jag visste inte hur jag skulle få ihop allt... Ja min nervositet och resfeber verkar få utlopp mer än väl i mina drömmar.
Idag har jag i alla fall fått lite gjort. Dockan har fått sig ännu en omgång färg... men det är nog flertalet färgningar som återstår innan resultatet är ok. I morgon hoppas jag dock få till det så pass att vi kan finjustera klart det när jag är i Falun på måndag.
Förutom dockan har jag och Anna, tillsammans med Michaela, varit på salongen och gjort make overs på oss själva. Så:
Klippning/färg: CHECK!
Sol Jenny
Leker med dockor.
Idag, äntligen, har jag påbörjat infärgningen av min docka som jag ska tävla med i Australien. Det går.... nja, jag har faktiskt ingen aning. Det ska va en färg här, en där, och lite annat mittimellan, sen blir det mörkare mot ljusare och rödare till guldigt. När det är klart ska allt täckas över med skarpare röd och sedan delas upp på sätt sätt. När färgningen är klar är det bara att vrålträna för att kunna fixa de sista klippen som ska vippa till det lite här och där. När allt är klart är det bara att få till det som det ska va på 60 min... klarar jag det så är jag nöjd.
Men det är ytterligare några detaljer som måste fixas med. Dockan ska sminkas och dekoreras, både ansikte och med "kläder". Sitter och letar inspiration för att få lite idéer. Lösögonfransar och lite stenar att dekorera med är redan inköpta, så coola :)
(bilder från make up store)
Stenarna är dock mer orange och fransarna gör sig inte riktigt bra på den här bilden. Lägg märke till de små svarta "nitarna" efter fanskanten. I Like :)
Sminken ska, som ni säkert förstår, vara extremt, coolt men ändå med glamourös tuch. Ska bli riktigt kul tt komma igång. Bild kommer garanterat längre fram.
Tänk man blir ALDRIG för gammal för att leka. Det är bara leksakerna som blir dyrare.... jag kan lova att det är så sant som det är sagt och det gäller inte bara för våra kära gubbar. Nej vi tjejer måste väl också få leka vidare och följa samma kostnadsstege. Jag är i alla fall på god väg tycker jag... tur att det finns sponsorer så jag inte behöver göra alla inköp själv.
Från:
till:
Ser inte helt olika ut... ;) men det skiljer några tusen på prislappen! hi hi...
Nu fortsätter inspirationssökandet... och snart sängen.
Sol Jenny
Men det är ytterligare några detaljer som måste fixas med. Dockan ska sminkas och dekoreras, både ansikte och med "kläder". Sitter och letar inspiration för att få lite idéer. Lösögonfransar och lite stenar att dekorera med är redan inköpta, så coola :)
(bilder från make up store)
Stenarna är dock mer orange och fransarna gör sig inte riktigt bra på den här bilden. Lägg märke till de små svarta "nitarna" efter fanskanten. I Like :)
Sminken ska, som ni säkert förstår, vara extremt, coolt men ändå med glamourös tuch. Ska bli riktigt kul tt komma igång. Bild kommer garanterat längre fram.
Tänk man blir ALDRIG för gammal för att leka. Det är bara leksakerna som blir dyrare.... jag kan lova att det är så sant som det är sagt och det gäller inte bara för våra kära gubbar. Nej vi tjejer måste väl också få leka vidare och följa samma kostnadsstege. Jag är i alla fall på god väg tycker jag... tur att det finns sponsorer så jag inte behöver göra alla inköp själv.
Från:
till:
Ser inte helt olika ut... ;) men det skiljer några tusen på prislappen! hi hi...
Nu fortsätter inspirationssökandet... och snart sängen.
Sol Jenny
Moraeuskören!
För er som missade Team Moraeus igår, här kan ni se och lyssna till "våran" duktiga kör. Åsikterna kring vilken kör som gjorde bäst ifrån sig haglade fram på facebook under gårdagen (och gör kanske fortfarande). Hårdrocksfan som man är borde kanske team gyllenhammar, som framförde "fox on the run", vara favorit. Men den här gången är patrioten i mig större än hårdrockaren. Men helt hemmablind är jag nog ändå inte, fler än jag måste ha förtrollats av Moraeuskören då de stod med lest röster efter gårdagens program. Lyssna själva och avgör:
Det är nu tredje året som en kör från "trakten" deltar i programmet. Första året sopade Team Cans (Mora) banan med de andra körerna och tog hem segern Lätt :) Förrs året föll Team Stefan (Älvdalen) på målsnöret då de tog en hedrande andraplats. Man kan ju undra vad det är som gör dessa körer så populära. Jag tror det är deras förmåga att vara annorlunda som gör dem till vinnare. När Joakim stod där med sin hårdrockskör var det något ingen annan hade. Idag är det gjort och det krävs något nytt, spelar ingen roll hur bra det än är med hårdrock. Stefan är ju den sprudland sprallkillen som man blir så glad av, vilket förstärktes med dansbandsgengern... tyvärr räckte det inte hela vägen. Men får patrioten sticka fram kan man ju bara fundera hur Ola vann. Varför monterades konfettin upp över hans kör redan INNAN programmet????? Var det en tillfällighet och hade de flyttat Stefan kör om de hade tagit hem segern. Blåst konfettin dit sa man... men var fanns fläkten??? Nu stänger vi ner patrioten. Det fanns säkert ett sätt, vi måste ju ändå tro på rent spel.
Det ska i alla fall bli spännande att följa Orsas kör och se hur långt det räcker...
Jag kommer rösta!
Sol Jenny
Det är nu tredje året som en kör från "trakten" deltar i programmet. Första året sopade Team Cans (Mora) banan med de andra körerna och tog hem segern Lätt :) Förrs året föll Team Stefan (Älvdalen) på målsnöret då de tog en hedrande andraplats. Man kan ju undra vad det är som gör dessa körer så populära. Jag tror det är deras förmåga att vara annorlunda som gör dem till vinnare. När Joakim stod där med sin hårdrockskör var det något ingen annan hade. Idag är det gjort och det krävs något nytt, spelar ingen roll hur bra det än är med hårdrock. Stefan är ju den sprudland sprallkillen som man blir så glad av, vilket förstärktes med dansbandsgengern... tyvärr räckte det inte hela vägen. Men får patrioten sticka fram kan man ju bara fundera hur Ola vann. Varför monterades konfettin upp över hans kör redan INNAN programmet????? Var det en tillfällighet och hade de flyttat Stefan kör om de hade tagit hem segern. Blåst konfettin dit sa man... men var fanns fläkten??? Nu stänger vi ner patrioten. Det fanns säkert ett sätt, vi måste ju ändå tro på rent spel.
Det ska i alla fall bli spännande att följa Orsas kör och se hur långt det räcker...
Jag kommer rösta!
Sol Jenny
En lördag... myslördag!
Nu är jag så där GLAD. Så coolt att Moraeuskören precis tog hem flest röster i Körslaget. Folk får tycka vad de vill, men körerna härifrån (norra Dalarna) sticker i alla fall ut och är annorlunda... och BRA. Extra kul är det förstås eftersom Hårteamet varit med och sponsrat kören med hårvård och sminktips, så kören sjunger inte bara bra de är så dame snygga också ;)
För övrigt har det varit en bra dag idag. Efter en lugn morgon tog jag barnen och åkte till Mora. Jag är ju gräsänka några dagar medan Jon är på skogen med arbetskompisarna för att fiska och åka skoter (läs dricka öl). Efter en shoppingrunda utan inköp, (förutom tårtbitar, choklad och pannkakor) åkte vi till våran bästaste "gammelalice" (min mormor). Vi myste och drack kaffe ute i vårsolen medan barnen gjorde en snöstruts.
Efter ett par timmar for vi vidare för att göra ett stopp på kappahl och sedan ICA-Maxi. Redan på förstnämnda platsen hade Ebba fått nog och somnade där hon satt. Den ungen är helt otrolig. Hur lyckas man?!
Efter ännu ett fikastopp (hos Mona och Micke) kom vi till slut hem. Där väntade myskväll med juvelerna, först middag och sen Körslaget. Inget dåligt slut på en bra dag.
Nu är det dags att avrunda och förflytta dessa två guldklimpar till sina sängar.
Go Natt!
Sol Jenny
För övrigt har det varit en bra dag idag. Efter en lugn morgon tog jag barnen och åkte till Mora. Jag är ju gräsänka några dagar medan Jon är på skogen med arbetskompisarna för att fiska och åka skoter (läs dricka öl). Efter en shoppingrunda utan inköp, (förutom tårtbitar, choklad och pannkakor) åkte vi till våran bästaste "gammelalice" (min mormor). Vi myste och drack kaffe ute i vårsolen medan barnen gjorde en snöstruts.
Efter ett par timmar for vi vidare för att göra ett stopp på kappahl och sedan ICA-Maxi. Redan på förstnämnda platsen hade Ebba fått nog och somnade där hon satt. Den ungen är helt otrolig. Hur lyckas man?!
Efter ännu ett fikastopp (hos Mona och Micke) kom vi till slut hem. Där väntade myskväll med juvelerna, först middag och sen Körslaget. Inget dåligt slut på en bra dag.
Nu är det dags att avrunda och förflytta dessa två guldklimpar till sina sängar.
Go Natt!
Sol Jenny
Det fixar sig
De senaste dagarna har det gått upp och ner, verkligen upp och ner... fast nu börjar hastigheten på hissen lugna sig och riktningen går alltmer uppåt. Jag pratar om förberedelserna för australienresan och då jobbet med dockan och mitt tävlingsbidrag. Tävlingsgrenen jag ska vara med i heter "avant gade" något som inte alls är "JAG", mer än att jag gillar utmaningen och att pressa mina gränser. Jag anser själv att jag valt den svåraste grenen, jag har inte fattat vad jag ska göra, hur jag ska göra det och knappt varför.... kommer bli så stolt över mig själv bara jag får ihop en skaplig frisyr, sen får det gå som det går resultatmässigt. Här kommer några proffessinellt gjorda Avant garde frisyrer så ni får en bild på vad jag pratar om.
(Bilder från frisörskablogg)
Idag var mamma så snäll och ställde upp och tog hand om barnen efter skola och dagis. Jon har åkt till skogen med jobbet och jag har varit i Falun. Eftersom barnen varit hemma tills idag ville jag ha en backup om de blev dåliga. Ebba har varit till Lekkompaniet med dagis medan Kalle tillbringat dagen på Orsasjön med skolan. När jag hämtade upp barnen frågade Ebba mig vad luckorna i trappen var (mamma har som vindsutrymmen på båda sidorna i trappen)
- Det är vinden där, svarade jag enkelt.
- Där får man inte öppna, påpekar Ebba.
- Nej, svarade jag... mest för att slippa neka till en titt.
- Nej, för då dör man, säger Ebbba frågande.
Jag funderar på vad hon har för uppfattningar och känner att jag nu måste protestera och ta bort dramatiken.
- NEJ, det gör man inte. säger jag.
Lite lugnare påpekar Ebba då:
- Det bara blåser därinne!!!!!
Så smart, och ändå så fel. Så coolt med barn och deras uppfattningar. Jag hade ju talat om för henne att det var "VINDEN". Vinden för henne är ju blåsten ute, väderfenomenet. Utrymmmet under tacknocken har väl inte hon någon koll på.... SÖTNOSEN.
eller 
(Bilder från frisörskablogg)
Idag var mamma så snäll och ställde upp och tog hand om barnen efter skola och dagis. Jon har åkt till skogen med jobbet och jag har varit i Falun. Eftersom barnen varit hemma tills idag ville jag ha en backup om de blev dåliga. Ebba har varit till Lekkompaniet med dagis medan Kalle tillbringat dagen på Orsasjön med skolan. När jag hämtade upp barnen frågade Ebba mig vad luckorna i trappen var (mamma har som vindsutrymmen på båda sidorna i trappen)
- Det är vinden där, svarade jag enkelt.
- Där får man inte öppna, påpekar Ebba.
- Nej, svarade jag... mest för att slippa neka till en titt.
- Nej, för då dör man, säger Ebbba frågande.
Jag funderar på vad hon har för uppfattningar och känner att jag nu måste protestera och ta bort dramatiken.
- NEJ, det gör man inte. säger jag.
Lite lugnare påpekar Ebba då:
- Det bara blåser därinne!!!!!
Så smart, och ändå så fel. Så coolt med barn och deras uppfattningar. Jag hade ju talat om för henne att det var "VINDEN". Vinden för henne är ju blåsten ute, väderfenomenet. Utrymmmet under tacknocken har väl inte hon någon koll på.... SÖTNOSEN.
eller 
Fjällfina
Ännu en härlig helg fylld av "vårkänslor" går mot sitt slut. I fredags åkte vi åter en gång norrut för att bjuta av fjällsluften i Storfjäten. Redan vid tolvtiden lämnade vi Orsa vilket betydde att vi kunde köra in på gården till fjällstugan redan före 2. Barnen hann åka en sväng med skotrarna tillsammans med Michaela, vi njöt på gården, gjorde oss hemmastadda för att framåt kvällen inta en härlig middag. Senare dök även familjen "Roine och Terese" upp. Lördagen bjöd på fint fjällväder och vi packade in oss och på oss och med oss på de skotrar vi hade och begav oss ner på en sjö för att få lite sol. Eftersom diverse sjukdomar drabbat gänget i perioder under helgen begav vi oss till stugan och fortsatte myset där. På kvällen blev det ännu en underbar middag, rött i glasen och bad i tunna för endel lortgrisar ;)
Fjällmys. Till och med Mona kostar på sig en putmun ;)
Det är ganska fantastiskt hur våra barn är. Ebba har ju varit halvkrasslig redan under veckan, hela helgen har hon haft febertoppar på nätterna och även Kalle har pendlat mella kamin och svettningar samt rossliga halsar med hosta. Någon vilja att åka hem har det dock inte varit tal om. Natten till lördagen trodde jag det skulle bli aktuellt att återvända hemåt redan på lördagen men barnen vägrade. Som tur var har de varit pigga och feberfria hela dagarna, medan nätterna varit fyllda av rossliga halsar, skällande hosta och febertoppar. ftersom barnen nästan gråtandes bad oss stanna fick det bli så. Fjälluft kan nog inte skada, stugan har alla bekvämligheter, medicin hade vi med oss och på dagarna var barnen pigga och glada. Enda extra bestyret var att få dem att förstå att bad i tunnan utomhus inte kom på tal, men när alternativet var att sätta sig i bilen och åka raka vägen hem gick det ändå ganska bra.
Nu ska jag avsluta denna helg med lite plock här hemma. Sen ser det ut att kunna bli pizza ikväll och avsluta med godispåse el chips till "Luftslottet som sprängdes". Inte nyttigt, men känner mig värd det ;)
Sol Jenny
Fjällmys. Till och med Mona kostar på sig en putmun ;)
Det är ganska fantastiskt hur våra barn är. Ebba har ju varit halvkrasslig redan under veckan, hela helgen har hon haft febertoppar på nätterna och även Kalle har pendlat mella kamin och svettningar samt rossliga halsar med hosta. Någon vilja att åka hem har det dock inte varit tal om. Natten till lördagen trodde jag det skulle bli aktuellt att återvända hemåt redan på lördagen men barnen vägrade. Som tur var har de varit pigga och feberfria hela dagarna, medan nätterna varit fyllda av rossliga halsar, skällande hosta och febertoppar. ftersom barnen nästan gråtandes bad oss stanna fick det bli så. Fjälluft kan nog inte skada, stugan har alla bekvämligheter, medicin hade vi med oss och på dagarna var barnen pigga och glada. Enda extra bestyret var att få dem att förstå att bad i tunnan utomhus inte kom på tal, men när alternativet var att sätta sig i bilen och åka raka vägen hem gick det ändå ganska bra.
Nu ska jag avsluta denna helg med lite plock här hemma. Sen ser det ut att kunna bli pizza ikväll och avsluta med godispåse el chips till "Luftslottet som sprängdes". Inte nyttigt, men känner mig värd det ;)
Sol Jenny
Sorgsen, men tacksam!
Just nu bubblar en massa känslor inom mig. Tyvärr är det inte glädje och lycka, utan bedrövelse och sorg men samtidigt tacksamhet över det jag har. Har pecis fått ett wake up call... en påminnelse om det viktiga i livet.
Idag har vi haft utbildning på jobbet. Tom kom upp från Falun för att ha people skills kurs (personlighetskännedom för att lättare kunna bemöta och förstå varandra och våra kunder) med oss på Hårteamet. Vi avslutade med ett glas rött och partynerverna vaknade till liv. Väl hemma möttes jag av en sjuk sambo och trötta barn, vilket ganska snart fick mig att förstå att någon fortsatt partykväll inte var att tänka på för min del. Lite irriterad över detta tog jag mig an lite tvätt, diskade undan efter maten, nattade barnen och satte mig i soffan. Då ringer min mor och berättar om ett 2 årigt barn i mora som hastigt dött, troligtvis av hjärhinneinflamation. (Nyheten ligger ute på aftonbladet). En rysning går genom kroppen. Jag tänker på lilla Leia som så tragiskt gick bort i samma ålder. På Jossan och Anders som förlorade sitt lilla barn, och Tyra som blev ensam kvar när hennes lillasyster lämnade jordelivet. Kämpar för att tårarna inte ska börja rinna... Blir irriterad över hur egoistisk jag var för bara några timmar sedan då jag muttrade över att jag skulle tillringa kvällen hemma. En kväll med mina underbara barn och älskade sambo... vaför ville jag missa det, det BÄSTA jag har. Får panik när jag tänker på att jag ska lämna dem i 2 långa veckor för att roa mig på andra sidan jordklotet. Ska jag verkligen lämna mina barn så länge????
Nu kommer jag självklart inte stanna hemma och gå miste om min Australienresa. Jag kommer heller inte att isolera mina barn för att skydda dem mot allt som finns... även om min modersinstinkt gärna skulle vilja göra det för att skydda dom. Däremot bryr jag mig inte så mycket om de kommer och väcker mig i natt, vad gör det om det blir lite trångt?? Barnens kreativitet kanske är bra eller i alla fall inte hela världen. Jag menar, vad gör det att Ebba klippte av sladden till Jons telefonladdare??? Eller att sängen fått bli målarduk!!! Tänk att alla leksaker som ligger spridda runt om i huset och tvätthögen som ständigt växer faktiskt beror på att jag har två underbara barn som jag och Jon har skapat. Två alldeles perfekta barn, vackra, gulliga och fantastiska. Jag skulle inte byta bort dom mot allt i hela världen.
MINA SOLSTRÅLAR! EBBA OCH KALLE, MAMMA ÄLSKAR ER <3
Sol Jenny
Idag har vi haft utbildning på jobbet. Tom kom upp från Falun för att ha people skills kurs (personlighetskännedom för att lättare kunna bemöta och förstå varandra och våra kunder) med oss på Hårteamet. Vi avslutade med ett glas rött och partynerverna vaknade till liv. Väl hemma möttes jag av en sjuk sambo och trötta barn, vilket ganska snart fick mig att förstå att någon fortsatt partykväll inte var att tänka på för min del. Lite irriterad över detta tog jag mig an lite tvätt, diskade undan efter maten, nattade barnen och satte mig i soffan. Då ringer min mor och berättar om ett 2 årigt barn i mora som hastigt dött, troligtvis av hjärhinneinflamation. (Nyheten ligger ute på aftonbladet). En rysning går genom kroppen. Jag tänker på lilla Leia som så tragiskt gick bort i samma ålder. På Jossan och Anders som förlorade sitt lilla barn, och Tyra som blev ensam kvar när hennes lillasyster lämnade jordelivet. Kämpar för att tårarna inte ska börja rinna... Blir irriterad över hur egoistisk jag var för bara några timmar sedan då jag muttrade över att jag skulle tillringa kvällen hemma. En kväll med mina underbara barn och älskade sambo... vaför ville jag missa det, det BÄSTA jag har. Får panik när jag tänker på att jag ska lämna dem i 2 långa veckor för att roa mig på andra sidan jordklotet. Ska jag verkligen lämna mina barn så länge????
Nu kommer jag självklart inte stanna hemma och gå miste om min Australienresa. Jag kommer heller inte att isolera mina barn för att skydda dem mot allt som finns... även om min modersinstinkt gärna skulle vilja göra det för att skydda dom. Däremot bryr jag mig inte så mycket om de kommer och väcker mig i natt, vad gör det om det blir lite trångt?? Barnens kreativitet kanske är bra eller i alla fall inte hela världen. Jag menar, vad gör det att Ebba klippte av sladden till Jons telefonladdare??? Eller att sängen fått bli målarduk!!! Tänk att alla leksaker som ligger spridda runt om i huset och tvätthögen som ständigt växer faktiskt beror på att jag har två underbara barn som jag och Jon har skapat. Två alldeles perfekta barn, vackra, gulliga och fantastiska. Jag skulle inte byta bort dom mot allt i hela världen.
MINA SOLSTRÅLAR! EBBA OCH KALLE, MAMMA ÄLSKAR ER <3
Sol Jenny
Killerwhales
1997 tillbringade jag i Florida där jag arbetade som au Pair. Ett underbart år i ett otroligt roligt land. Jag älskade varje sekund, även de stunder då jag hade hemlängtan (fast det var förvånansvärt sällan). Under det här året besökte jag Seaworld i Orlando 2 gånger. Seaworld är en stor nöjespark med teama hav, vatten och djur som hör därtill. Där fick jag chansen att bekanta mig med Delfiner på riktigt nära håll. Jag lyckades till och med få klappa en av dom på ryggen då den simmade förbi mig. Visst djur i fångenskap... men jag tyckte det var en häftig upplevelse. Parken erbjuder även en rad olika shower. Delfinshower, shower med sjölejon,valrossar och så de fantastiska späckhuggarna. Man kan inte annat än fascineras av dessa enorma, vackra och fantastiska djur. Jag avundades deras skötare som varje dag fick umgås med dessa djur, slänga sig i bassängen och surfa runt på deras rygg för att slutligen kastas upp i luften, liksom pappa gjorde med oss barn när vi var små och besökte badhuset. Jag hade inte tvekat en sekund att hoppa i bassängen för att få busa runt lite...
Igår på nyheterna berättade man att en av skötarna vid Seaworld, florida, hade dödats av en av späckhuggarna. Djuret hade tagit tag i hennes hästsvans och dragit henne under vattnet där hon hade drunknat. Så tragiskt och ofattbart.Plötsligt förvandlas dessa vackra, intelligenta och fantastiska djur till dödsmaskiner, eller som det engelska namnet på djuren faktiskt säger dödsvalar (killerwhales). En forskare sa vid samma nyhessändning att en späckhuggare är smart och gör aldrig något utan avsikt. Han menade att olyckan inte var något som bara råkade hända utan späckhuggaren hade an avsikt. Jag vill ju tro att djuret inte hade för avsikt att direkt döda skötaren... utan kanske mer leka och inte hade koll på att skötaren faktiskt inte kunde andas under vattnet..!? Men vad vet man??
Åter igen frågar jag mig om dessa parker verkligen är "rätt" mot djuren??? Borde inte dessa valar istället simma runt i de öppna haven, i frihet!?? Eller behöver vi dem för att lära oss mer och kunna hjälpa och förhindra utrotning???? 
Händelsen är mycket tragisk men jag kommer fortfarande förundras över dessa fantastiska djur!
Sol Jenny
